Kaross dimensioner
                                

Karosstyp och karossmodifieringar 

Två eller fyra dörrars sedan med 4/5 säten. Sammanhängande kaross som svetsförstärkts i fogar och skarvar för att få en styvare kaross. Hjulhus bak breddades 2" för att få plats med de 8,5" breda fälgarna (kördes med 9" breda bak 1986, vid tillfällen, vilket var max som fick plats), detta gjorde man med originalplåten genom att massera/knacka ut den. Man valsade (breddade) även ut framskärmen för att få bättre svängradie samt plats för de större hjulen. Man skar bort och jämnade till de inre skärmkanterna på bak- och framskärm. Man syradoppade kaross, motorhuv, bagagelucka och dörrar för att vinna vikt. Det var förbjudet enligt Grupp-A reglementet att lätta karossen på något vis, vilket innebar att man inte fick hålborra mm. Dock så var det godkänt att ta bort innerskärmkanten.

(Illustrering: Volvo, omritat av Björn Ohlson, 240grupp-A.se)
 

(Illustrering: Volvo, omritad av Björn Ohlson, 240grupp-A.se)
 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 

(Foto: Peter Kroeber)
 

 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)

 


Chassinummer för identifiering av bilar

Nästan varje bil hade ett unikt chassinummer, detta kunde vara av olika anledningar då en tävlingsbil inte behöver ett chassinummer bortsett från rallybilar som skall kunna köras på allmän väg/motorväg. Fabriksteam har för vana att sätta unika chassinummer på sina bilar, detta för att lättare kunna skilja dem isär av förklarliga skäl.

Men när det kommer till Volvo så har det alltid varit lite spretigare tyvärr, visst har det funnits chassinummer men inga har varit på något sätt "hugget i sten" som man kallar det.

Tex. med Volvos bilar från 1984 så har man endast påträffat att två bilar (som finns bekräftat med bild) som har ett påvisat chassinummer för identifiering. Man känner ju till serietillverkningen men övriga identifieringar har fått gjort utifrån bilens utseende samt saker som kan göra bilen i sig unik, saker man kan kolla på är torkararms hål, placering av el samt brandsläcknings-spakarna, huvlås eller placering av dekaler mm.

Under 1985 så antog Volvo en ny seriebeteckning som började på siffran 5 som stod för tillverkningsår 1985 och sedan siffrorna 01 som då stod för i vilken ordning bilen tillverkats. Så de bilarna som Eggenberger hade 1985 hade alltså seriebeteckning 501-502. Ett antagande jag sedan själv har gjort är att Magnum Racings båda bilar då kan kännetecknas som 503-504 då inget annat kan bekräftas eller dementeras.

Man fortsatte i samma ordning 1986, då blev det istället siffran 6 i början följt av 01, 02 osv. Och under 1986 så fanns det 601-607 i serieföljd, och som man sett på undersidan av motorhuven på bilarna 605-606 (bild 7).

Somliga bilar behöll man istället den chassibetcknings bricka som kom med bilen från fabrik (bild 4).

Sedan sett till de privata stallen så kunde det oftast vara initialerna på byggaren samt en del av personnummer eller andra siffror som kunde vara av en personlig betydelse. Thomas Lindströms första bil som byggdes 1983 tex. kännetecknas som "TL001" (bild 5).

Sedan fanns det dem som stansade in chassinummret direkt på karossen, vanligtvis så satt det i vanlig ordning på dämpartornet (bild 1).

1984 (bild 2-3)
 
1985
 
1986 (bild 7)
 
240A (Infra Paint)
240A 401 (TL Racing)
240A 402 (TL Racing)
240A 403 (Luna /Sportpromotion bilarna)
240A 404 (okänt vilken)
240A 405 (GTM #4)
240A 406 (GTM #3)
240A 407 (ett reservchassi)
 
501 (Eggenberger #2)
502 (Eggenberger #11)
503 (Magnum Racing #8)
504 (Magnum Racing #4)
 
601 (RAS Sport #1)
602 (RAS Sport #2)
603 (Australian Volvo Dealer Team #42)
604 (Volvo Motorsport/ RAS Sport #2)
605 (Volvo Motorsport/ RAS Sport #26)
606 (Volvo Motorsport #1)
607 (Volvo Motorsport Rallybil)
 
   

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 

(Foto: Eckart Stuhlmann)
 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 

(Foto: Patrik Werner)
 

(Foto: Rolf Öhberg)
 

 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)

 


Chassi och utseende 

Stag för styvare framvagn och kaross. Övre stag som monterades mellan torpedvägg och fjäderbenstorn i motorrummet, fjäderbensstag som monterades över fjäderbenstornen och undre stag som monterades mellan motorbalk och casterstag-fästet, då på undersidan. Detta är ett Volvo Originaltillbehör, bortsett från fjäderbestaget.

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 


 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)

 


Front

Den korta GLT-fronten. Man lät ta fram huv samt bagagelucka i tunnare plåt (aluminium var ej tillåtet). Alla Grupp-A bilar tävlade med denna front som skulle göra bilen lite mer aerodynamisk. Tidigare bilar under 1983 körde med den långa fronten, dvs den gamla GLT-fronten
från Volvo 260, den var i aluminium och vad med andra ord lättare. Men detta var ju ej tillåtet så man bytte snart till korta GLT-fronten.

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)


Huslåsning & bagage låsning

Snabbhuvlås för att snabbt kunna öppna motorhuven vid depåstopp, placerades alltid i varje hörn på motorhuven. Original låsningen togs bort helt och hållet. Det fanns olika varianter av huvlås.

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 

 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)


Framlyktor

Lyktglas i plast, samma gjutning och modell som originalglasen, detta för att spara vikt. Skall alltså ej förväxlas med Canada-modellen! Hylsa och reflektor skulle bevaras original.


(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)



Grill

Volvo Original 1980 GLT grill med bortkapade flänsar, precis som bilder visar. Det var inte alla team som gjorde detta.

(Foto: Benny Augustsson)

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)


Blinkers

Volvo Original blinkersglas.





Baklykta

Volvo Original baklyktor.





Rutor

Tunnare specialrutor runt om på bilen, värmeslingor i bakruta. Bakruta från Volvo 140 förekom med då den rutan var utan värmeslingorna som var en standard på Volvo 240 i sig. Dörr och bakre sidorutor kom från Sunex.
Man fick heller inte ta bort armaturen i framdörren för att kunna veva upp och ned rutan, samma gällde öppningsanordningen i sidorutorna.

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)


Aerodynamik

Utfällda sidorutor för minskad luftmotstånd, hade man infällda sidorutor så blev det luftmotstånd vid dropplisten som man inte vill ha. Man tejpade i fronten runt lyktor och grill för att minska oönskat luftmotstånd i fronten med.

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)


Tanksystem

Snabbtankningssystem med högeffekts bränslepumpar, tog 20sek. att tanka full tank för funktionärerna. Alla bilar hade för det mesta olika konstruktioner på sina bränslesystem samt placering av tankhålen. Men oftast placerades hålen som visat på bilden här på bild 1.
 
På en och annan bil har hålet placerats mellan baklyktorna (där nummerplåten vanligtvis skulle sitta), som Magnum Racing teamet 1985 körde med. Eller så placerades hålen på nederkanten av bagageluckan, denna variant körde det Belgiska teamet med 1984, samt Mark Petch teamet i Australien 1985 (detta var då samma bil)

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 

(Foto: Joao Abreu)
 

  (Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)


Strömbrytare- och Brandsläckarespakar

Brandsläckarsystem och strömbrytare. Mestadels monterat på torpedplåten under ruta på vänster sida. Olika varianter fanns, just Magnum Racing hade lite som ett signum att göra en försänkning i torpedplåten på sina bilar. Detta gör det väldigt lätt att oftast känna igen just en Magnum Volvo!
 

(Foto: Peter Kroeber)
 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)


Lyftanordningar (domkrafter)

Pneumatisk lyftanordningar, även mer enkelt kallat domkrafter, fram och bak för användande vid depåstopp, funkade tillsammans med luft och kopplades in via en port som oftast var placerad på frontplåten under rutan framtill, porten satt oftast placerad på högersida. Det fanns 2 olika dimensioner på dessa domkrafter, den större versionen (bild 5-11) tex. krävde 20bars tryck för att lyfta bilen i depån.

Bilden här under på luftanslutningen är en av de bilarna i RAS teamet 1986 och andra bilden avslöjar hur Magnum Racing placerade sina luftanslutningar, i en nedsänkning i torpedplåten under rutan menas RAS teamet på andra bilden placerade sin rak på torpedplåten. Infrapaint Volvon från 1983 hade sin luftanslutning innanför tanklocket.
 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 

(Foto: Olavi Hakala)
 

(Foto: Teambild.se)
 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 

 

(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)

 


Down force vinge

Volvos egna downforce vinge i plast, grupp-A. Totalbredd 140cm, 84cm respektive 85cm mellan monteringsbultarna. Till vingens båda fötter fanns sex mellanlägg i form av kilar. Beroende på hur dessa monterades kunde vingens vinkel justeras. I praktiken körde man alltid med maxvinkel på vingen. Grupp-A vingen kom sent 1983 så innan dess körde man utan vinge.
 

  (Foto: 240grupp-A.se Arkiven)


Karossutföranden

Det Svenska företaget Dekaltrim.nu säljer Nordica Stripes komplett till Volvo 242 och 244. (klicka på banner för att komma till deras hemsida)  
            




Volvo Dealers Belgium - GTM Engineering

Förare var följande: Pierre Dieudonné , Michel Delcourt , Jean-Marie Baert , Bernard De Dryver , Patrick Neve och Jean-Marie Pirney med flera. 
 


Bil #4 - Chassi: #240A 405 (Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 


Bil #3 - Chassi: #240A 406 (Foto: 240grupp-A.se Arkiven)


Volvo Dealer Team Europé - Eggenberger Motorsport

Förare var följande:
Thomas Lindström, Gianfranco Brancatelli , Siegfried Müller Jr. och Pierre Dieudonné . Senare kom Carlo Rossi och Didier Theys körde på Spa 24-timmars i Belgien
 


Bil #11 - Chassi: #501 (Foto: 240grupp-A.se Arkiven)
 


Bil #2 - Chassi: #502 (Foto: 240grupp-A.se Arkiven)


Volvo Dealer Team Europé - RAS Sport (Ring Auto Sport)

Förare var följande:
Johnny Cecotto , Thomas Lindström, Ulf Granberg och Anders Olofsson. Senare kom Didier Theys och Mauro Baldi in och körde på Spa 24-timmars i Belgien. Senare in på säsongen så delade Mauro Baldi och Per-Gunnar "Peggen" Andersson bil och körde de tre sista deltävlingarna tillsammans.

Att skilja bilarna åt var lätt, det men kunde kolla snabbt på förutom bilens siffra. Man kunde man se på dekalen längst upp i framrutan, Bil #1 - #601 hade vit dekal, Bil #2 - #602 hade blå dekal, Bil #3 - #605 hade gul dekal. Bil #606 var endast en testbil samt PR-bil, dock om så behövdes så skulle bilen funka som en reservbil med.


Bil #1 - Chassi: #601
(Foto: Dan Morgan)


Bil
#2 - Chassi: #602 (Foto: Dan Morgan)


Bil #26 - Chassi: #604
(Foto: Marc Boels Photography)


Bil #26 - Chassi: #605
(Foto: Luis Belo)


Bil #1 - Chassi: #606
(Foto: 240grupp-A.se Arkiven)


Australian Volvo Dealer Team (AVDT)

Förare var följande:
Robbie Francevic och John Bowe . Senare kom Alfredo Costanzo , Neville Crichton samt Graham Mcrae in och körde endast på Bathurst James Hardie 1000 och Sandow Castrol 500.

Bil #10 - Chassi: #240A 405 (Foto: v8supercars.com.au)
 


Bil #4 - Chassi: #603 (Foto: oldracephotos.com)
 


Bil
#44 - Chassi: #2428A1168048 (Foto: 240grupp-A.se Arkiven)