Kopia av Kaross

Kaross dimensioner


Karosstyp och karossmodifieringar

Två- eller fyra-dörrars sedan med 4/5 säten. Sammanhängande kaross som svetsförstärkts i fogar och skarvar för att få en styvare kaross, hjulhus bak breddades 2 tum för att få plats med de 8,5-tum breda fälgarna (9-tum breda bak 1986 vilket var max som fick plats), detta gjorde man med originalplåten genom att massera/knacka ut den. Man valsade (breddade) även ut framskärm för att få bättre svängradie samt plats för större hjul. Man skar bort de inre skärmkanterna på bak- och framskärm.

Kaross, motorhuv, bagagelucka och dörrar syradoppades för att vinna vikt. Det var förbjudet enligt Grupp-A reglementet att lätta karossen på något vis, vilket innebar att man inte fick hålborra mm.


(bild från Rolf Öhberg)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Rolf Öhberg)

(bild från Rolf Öhberg)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Warren Heath)

Chassinummer för identifiering av bilar

Nästan varje bil hade ett unikt chassinummer, detta kunde vara av olika anledningar då en tävlingsbil inte behöver ett chassinummer bortsett från rallybilar som skall kunna köras på allmän väg. Fabriksteam har för vana att sätta unika chassinummer på sina bilar, detta för att lättare kunna skilja dem isär av förklarliga skäl.

Men när det kommer till Volvo så har det alltid varit lite spretigare tyvärr, visst har det funnits chassinummer men inga har varit på något sätt ”hugget i sten” som man kallar det.

Tex. med Volvos bilar från 1984 så har man endast påträffat att två bilar (som finns bekräftat med bild) som har ett påvisat chassinummer för identifiering. Man känner ju till serietillverkningen men övriga identifieringar har fått gjort utifrån bilens utseende samt saker som kan göra bilen i sig unik, saker man kan kolla på är hur många torkararmar som fanns monterat (uttag för), placering av el- samt brandsläcknings-spakar, huvlås eller placering av dekaler mm.

Under 1985 så antog Volvo en ny seriebeteckning som började på siffran 5 som stod för tillverkningsår 1985 och sedan siffrorna 01 som då stod för i vilken ordning bilen byggts. Så de bilarna som Eggenberger Motorsport byggt 1985 hade alltså seriebeteckning 501-502. Ett antagande jag sedan själv har gjort är att Magnum Racings båda bilar då kan kännetecknas som 503-504 då inget annat kan bekräftas eller dementeras i fråga.

Man fortsatte i samma ordning 1986, då blev det istället siffran 6 i början följt av 01, 02 osv. Och under 1986 så fanns det 601-607 i serieföljd, och som man sett på undersidan av motorhuven på bilarna 605-606 (bild 7).

Somliga bilar behöll man istället den chassibricka som kom med bilen från fabrik (bild 8). Sedan sett till de privata stallen så kunde det oftast vara initialerna på byggaren samt en del av personnummer eller andra siffror som kunde vara av en personlig betydelse. Thomas Lindströms (TL Racing AB) första bil som byggdes 1983 tex. kännetecknas som ”TL2401” (bild 2).

Sedan fanns det de som stansade in chassinumret direkt på kaross, vanligtvis så satt det på dämpartornet (bild 1).

1984 1985 1986
240A (Infra Paint)
240A 401 (TL Racing)
240A 402 (TL Racing)
240A 403 (Luna /Sportpromotion bilarna)
240A 404 (okänt)
240A 405 (GTM #4)
240A 406 (GTM #3)
240A 407 (reservchassi)
501 (Eggenberger #2)
502 (Eggenberger #11)
503 (Magnum Racing #8)
504 (Magnum Racing #4)
601 (RAS Sport #1)
602 (RAS Sport #2)
603 (Australian Volvo Dealer Team #42)
604 (Volvo Motorsport/ RAS Sport #2)
605 (Volvo Motorsport/ RAS Sport #26)
606 (Volvo Motorsport #1)
607 (Volvo Motorsport Rallybil)

(bild från Tony Mårtensson)

(bild från Warren Heath)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Eckart Stuhlmann)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

Chassi och utseende

Stag för styvare framvagn och kaross. Övre stag som monterades mellan torpedvägg och fjäderbenstorn i motorrummet, fjäderbensstag som monterades över fjäderbenstornen och undre stag som monterades mellan motorbalk och casterstag-fästet, då på undersidan. Detta är ett Volvo Originaltillbehör, bortsett från fjäderbestaget.


(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Peter Kroeber)

(bild från Eckart Stuhlmann)

(bild från Teambild.se)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Jussi Kortesmaki)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

Front

Huvudsakligen den nya GLT-fronten som kom 1980. Volvo Motorsport lät ta fram både huv samt bagagelucka i tunnare plåt (aluminium var ej tillåtet i Grupp-A), dessa är rätt så lätta att känna igen tack vare en fog som fanns undersidan av tex motorhuven (bild 3). Alla Grupp-A bilar tävlade med denna front som skulle göra bilen lite mer ”aerodynamisk”. 1983 körde man med den gamla GLT-fronten några fåtal tävlingar.


(bild från Per Stureson)

(bild från Per Stureson)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

Huslåsning & bagage låsning

Snabbhuvlås för att snabbt kunna öppna motorhuven vid depåstopp, placerades i varje hörn på motorhuven. Originallåsningen togs bort helt och hållet. Det fanns olika varianter av huvlås.


(bild från 240grupp-A.se Arkiven)
 
(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)
 
(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

Framlyktor & Blinkers

Lyktglas i plast (eller glas), samma gjutning och modell som originalglasen, detta för att spara vikt. Hylsa och reflektor skulle bevaras original. Skall ej förväxlas med Canada-modellen! (bild 7). Volvo Original blinkersglas med orange nedre del eller klar nedre del med reflektor.


(bild från Tommy Brink)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Rolf Öhberg)

(bild från Rudolf Freid)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Oldracephotos.com)

(bild från Johan Gustafsson)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)


Grill

Standard 1980 GLT-grill med eller utan bortslipade flänsar, precis som bilder visar. Det var dock inte alla team som gjorde detta.


(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

Baklyktor

Volvo Original.


(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

Rutor

Tunnare specialrutor (Sunex) med värmeslinga i bakruta. Skall även ha förekommit bakruta från 140-modellen, då för att den var utan värmeslinga. Man fick heller inte ta bort armaturen i framdörren för att kunna veva upp och ned rutan, samma gällde öppningsanordningen i sidorutorna.


(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

Aerodynamik

Utfällda sidorutor för minskat luftmotstånd vid dropplist. Förekom även att man tejpade runt lyktor för att ta bort det ökade luftmotståndet i fronten.


(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)


Tanksystem

Snabbtankningssystem med högeffektspumpar, det tog 2o sekunder att tanka full tank. Utseende och konstruktion skiljde sig från bil till bil, även tankhål. På en och annan bil har hålet placerats mellan baklyktorna (där nummerplåten vanligtvis skulle sitta), som Magnum Racing teamet 1985 körde med. Eller så placerades hålen på nederkanten av bagageluckan, denna variant körde det Belgiska teamet med 1984, samt Mark Petch teamet i Australien 1985 (detta var då samma bil).


(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Mark Petch)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

Strömbrytare och Brandsläckare.

Brandsläckarsystem och strömbrytare. Mestadels monterat på torpedplåten under ruta på vänster sida. Olika varianter fanns, just Magnum Racing hade lite som ett signum att göra en försänkning i torpedplåten på sina bilar. Detta gör det väldigt lätt att oftast känna igen just en Magnum Volvo!


(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Hans-Åke Söderqvist)

(bild från Hans-Åke Söderqvist)

(bild från Hans-Åke Söderqvist)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

Lyftanordningar (domkrafter)

Pneumatisk lyftanordningar eller även mer enkelt kallat domkrafter, fram och bak för användande vid depåstopp. Aktiverades med luft via ett munstycke (oftast var placerad på frontplåten under framruta). Det fanns två olika dimensioner/storlekar på dessa domkrafter där den större dimensionen (bild 1-2) tex. krävde 20 bars lufttryck för att lyfta bilen i depå.

Bilden här under på luftanslutningen är en av de bilarna i RAS teamet 1986 och andra bilden avslöjar hur Magnum Racing placerade sina luftanslutningar, i en nedsänkning i torpedplåten under rutan menas RAS teamet på andra bilden placerade sin rak på torpedplåten. Infrapaint Volvon från 1983 hade sin luftanslutning innanför tanklocket.


(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Guy Trigaux)

(bild från Rolf Öhberg)

(bild från Rolf Öhberg)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Teambild.se)

(bild från Hans-Åke Söderqvist)

(bild från Hans-Åke Söderqvist)

(bild från Per Stureson)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

Vindrutetorkare

Två (som var standard) eller singeltorkare. Olika placeringar av torkararmarna beroende på om bilen var vänster eller högerstyrd.


(bild från Per Stureson)

(bild från Martti Hahl)

(bild från Robert L. Kvist)

(bild från Hans-Åke Söderqvist)

Down force vinge

Volvos egna downforce vinge i plast  Till vingens båda klackar fanns sex mellanlägg i form av kilar och med dessa kilar justerades vingens vinkel. I praktiken körde man alltid med max vinkel på vingen. Grupp-A vingen kom sent 1983 så innan dess körde man utan vinge.

Totalbredd 140 cm, 84 cm respektive 85 cm mellan monteringsbultarna.


(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

Utföranden på Volvos team 1984-1986

Förare

Pierre Dieudonné (B)

Michel Delcourt (B)

Patrick Nevé (B)

Jean-Marie Pirney (B)

Bernard De Dryver (B)

Jean-Marie Baert (B)

Eje Elgh

Harald Huysman (N)

Philippe Bervoets  (B)
Chassi – 240A 405

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)
Chassi – 240A 406

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

Förare

Thomas Lindström

Gianfranco Brancatelli (IT)

Siegfried Müller Jr. (D)

Pierre Dieudonné (B)

Carlo Rossi (IT)

Didier Theys (B)
Chassi – 501

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)
Chassi – 502

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

Förare

Thomas Lindström

Johnny Cecotto (VE)

Ulf Granberg

Anders Olofsson

Didier Theys (B)

Mauro Baldi (IT)

Per-Gunnar Andersson
Chassi – 601

(bild från Dan Morgan)
Chassi – 602

(bild från Dan Morgan)
Chassi – 604

(bild från Marc Boels Photography)
Chassi – 605

(bild från Joau Abreu)
Chassi – 606

(bild från Hans-Åke Söderkvist)

Förare

Robbie Francevic (NZ)

John Bowe (AUS)

Alfredo Costanzo (AUS)

Neville Crichton (NZ)

Graham McRae (NZ)
Chassi – 240A 405

(bild från supercars.com.au)
Chassi – 603

(bild från oldracephotos.com)
Chassi – 2428A1168048

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

 

 

error: Content is protected!!