BAKVAGN

Momentstag


Justerbara – Antingen hårda plastbussningar med hylsa i ena änden och uniball i andra änden (eller uniballs i båda ändar, bild 3). Vissa förare upplevde dock att bakvagnen fastnade i ett läge när man endast körde med uniballs ändar, till exempel Ulf Granberg föredrog en ände med plastbussning (mot kaross) och uniball (mot bakaxel). Olika/ändrade fästpunkter mot bakaxel med standardfäste mot kaross. 1986 hade det belgiska teamet RAS Sport längre stag som man kan se i bild 6 och detta var för att skapa en annan karaktär på hur bakaxeln rörde sig kortfattat. I bild 7-8 visar att man byggt om i kaross för att höja upp det övre momentstaget (notera dock att detta endast var tilläggsklassat för Svenskt Grupp-A reglemente!). 

I bild 9-10 så ser man ett hål man kapade upp i golvet, detta gjorde man för att komma åt och svetsa in en styrhylsa. Varför? Jo det var så att det var ju ett gängat hål på andra sidan (yttersidan) så för att spara in på monteringstid (om nödvändigt) så slipa man bort gängan, svetsade in hylsan som syns i bild 10, och istället monterade med en mutter på andra sidan. Denna modifiering tillkom först 1986 (på Volvos egna bilar skall tilläggas!) förövrigt och uttagen täcktes oftast igen efter ingreppet med tejp (bild 11) en eller en snygg plåt som man var  popnitad/skruvad på plats (bild 12). Bilarna i bild är 605 (bild 9) och 603 (bild 10). 


(bild från Thor Rustad)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Peter Kroeber) 

(bild från Peter Kroeber)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Kari Hakanen)


Panhardstag (tvärstag)


Justerbara uniballs-ändar. Notera att 1983-84 (bild 2) så hade man modifierat standard tvärstag.


(bild från Thor Rustad)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Kari Hakanen)

(bild från Kari Hakanen)


Original länkarm


Med hårda plastbussningar och som förekom under alla år man tävlade med Volvo 240 (boxade inom rally).

I Svensk Grupp-A 1989 så fick man en tilläggsklassning som gjorde att man fick tillåtelse att ändra infästningen för stötdämparen, vilket gjorde att man kunde ändrade vinkeln på själva stötdämparen och fick en positivare dämpningsvinkel (bild 4). Detta gjordes bland annat på 405-bilen.


(bild från okänd)

(bild från okänd)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Peter Kroeber) 


Aluminium länkarm – Modell Volvo Motorsport 1985


Förstärka och boxade länkarmar i aluminium med kulled och fjädersäte introducerades 1985. Under 1986 så skall RAS Sport testat med länkarmar av kevlar, detta är dock inget som det finns underlag för. 


(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Kari Hakanen)


Bussningar


Hårdplastbussningar med hylsa.


(bild från Rolf Öhberg)


Stötdämpare


Bilstein gasdämpare – Alla team använde egentligen uteslutande stötdämpare från Bilstein men Sachs förekom på Volvos bilar i DTM. 


(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(film från 240grupp-A.se Youtubekanal)
Modell – Sättning (exempel)


Bilstein  – 400/200
Bilstein  – 400/100
Bilstein  – 350/150


Fjädrar och Fästen


Olika längder och hårdheter - 2 versioner av soft, 3 versioner av medium och 2 versioner av hard, exempel soft 2,7 kp/mm. Fjädrarna levererades från Volvo Motorsport (VMS), Magum Racing och Eggenberger Motorsport. Alla team hade tillgång till dessa fjädrar.

Fjädrar hade olika färger så som röda, svarta, blå eller gula och markerades med en viss färg (oftast om inte annat för att lättare särskilja).

Varierande fjäderfästen mot rambalk och länkarm som syns bättre i bild 4-6 där bild 6 är med stödfjäder som är en modern lösning med hjälpfjäder. 


(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Rolf Öhberg)
 
(bild från Rolf Öhberg)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Peter Kroeber)
Fjäderhårdhet (i kp/mm & N/mm)


Markering (Typ – Soft, Medium & Hard)


2.7 (27 N/mm) 1 vit linje (Soft)
3.5 (35 N/mm) 2 vita linjer (Soft)
4.5 (45 N/mm) 1 blå linje (Medium)
6.0 (60 N/mm) 2 blå linjer (Medium)
7.5 (75 N/mm) 3 blå linjer (Medium)
8.5 (85 N/mm) 1 röd linje (Hard)
10.0 (100 N/mm) 2 röda linjer (Hard)


Krängningshämmare


Volvo Original solida eller Volvo Motorsport rör (som först introducerades 1985). Notera att det sällan förekom att man använde krängningshämmare bak, en förare att alltid köra utan var till exempel Ulf Granberg. På Volvo Motorsports boxade länkarmar i aluminium så fanns det oftast endast ett hål för krängningshämmaren och detta löste man med ett fäste med en kulled samt distanshylsor (bild 5-7).    


(bild från Torbjörn Johansson)

(bild från Jussi Kortesmaki)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Torbjörn Johansson)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Thor Rustad)
Ø (Volvo – Solid)


Ø (Volvo Motorsport – Rör)


Ø16 mm (vit markering) Ø41,4 mm (omarkerad)
Ø18 mm (blå markering) Ø43 mm (blå markering
Ø20 mm (brons markering) (bild 1) Ø44,5 mm (vit markering)
Ø22 mm (röd markering) Ø46 mm (röd markering)
Ø25 mm (omarkerad)


Körhöjd (avstånd mellan framaxel och mark)


Många har undrat hur låg eller hur hög markfrigången på en Grupp-A Volvo egentligen var. Självfallet så kunde det variera och några exakta mått finns inte men här är en demonstration på detta visat på bil #604. Här på bilderna så kan man se att distanser (som ökar bilens höjd) i plast finns på plats mellan fjäder och länkarm, detta för att underlätta vid transport. Nog för att det inte spelar någon roll då bilen ändå är otroligt låg ändå som väl syns i bild 3.


(bild från Jussi Kortesmaki)

(bild från Jussi Kortesmaki)

(bild från Bilsport)
error: Content is protected!!