CHASSI

Kaross- & Viktparametrar

Avancerade karossparametrar (1986) (All data är justerbar)


Karosslängd – 4,787 m. (ej förändrad)
Karossbredd – 1,710 m. (ej förändrad)
Hjulbas – 2,650 m. } 2,670 m med Grupp-A specifikation och Pirelli 245/640×17″ (Speedline 17″x9″) 1986
Hjulbana fram – 1,430 m. } 1,515 m. med Grupp-A specifikation och Pirelli 245/640×17″ (Speedline 17″x9″) 1986
Hjulbana bak – 1,360 mm. } 1,415 m. med Grupp-A specifikation och Pirelli 245/640×17″ (Speedline 17″x9″) 1986

Avancerade viktparametrar (All data är justerbar och uträknad med full tank + förare (70 kg) 1986)


Framaxel vikt = 608 kg (49,5% av totalvikt)
Bakaxel vikt = 621 kg (50,5% av totalvikt) = Totalvikt 1229 kg
Torrvikt fram 591 kg
Torrvikt bak 588 kg = Total torrvikt 1159 kg. (% Full tank = 1059 kg.)

Karosstyp och Karossmodifieringar


Sammanhängande kaross (Volvo 242 eller 244) – Svetsförstärkt i fogar och skarvar för en styvare kaross (bild 7). Hjulhus bak breddades 2 tum för att få plats med 8,5-9-tum breda fälgar (bild 14), viss plåt avlägsnades (beroende på team) i även i hjulhus (bild 15-16). Framskärmen breddades (valsades ut) för att få bättre svängradie samt plats för större hjul (bild 3-4). Inre skärmkanter (bak- och framskärm) avlägsnades oftast för att förhindra att skada däck. Nytt och mindre fäste för framskärm i nederkant (bild 5).

Kaross, motorhuv, bagagelucka och dörrar syradoppades ofta för att vinna vikt. Grupp-A reglementet förbjöd dock att lätta kaross och man fick inte borra i kaross heller i avsikt att vinna vikt men 1984 så hade Volvo Motorsport dock redan låtit tillverka motorhuv, bagagelucka, framskärmar och dörrar i lättmetall (0,9 mm – 0,6 mm).

I bild 11-12 visar att man byggt om i kaross för att höja upp övre momentstag för ökad väghållning (Notera dock att detta endast var tilläggsklassat för Svenskt Grupp-A reglemente!).

(Rykten har förekommit att man skar bort dropplist (ovanför dörr) och detta stämmer inte! (bild 13). Även rykten om att flertalet Grupp-A bilar skall ha blivit byggda på Evolution karosser, detta stämmer alltså inte heller då alla Evolutionsbilar hade taklucka!)

(Foto credit – 240grupp-A.se© Arkiven, Rolf Öhberg, Karl Buchka, Peter Kroeber, Warren Heath & Volvo)






Chassinummer för identifiering av bilar


Volvos bilar från 1984 så har man endast påträffat att tre bilar (som finns bekräftat med underlag) som har ett påvisat chassinummer för identifiering, antingen stansat i kaross (bild 7) eller via identifieringsbricka på stötdämpartorn (bild 8). Man känner ju till serietillverkningen men övriga identifieringar har avgjorts utifrån detaljer som kan göra bilen i sig unik. Vanliga detaljer man kan kolla på är: Antal torkararmar som fanns monterat (eller uttag för), placering av reglage för strömbrytare och brandsläckare, huvlås samt placering av dekaler med mera.

Alla Volvos bilar från 1984 hade ett unikt chassinummer på chassibrickan på dämpartornet som alltid inleddes med ”2452-”, och till exempel så hade 605 (som står på Volvos museum i Göteborg, Sverige) chassinummer ’245279’ menas 604 (som Peggen Andersson idag äger) har chassinummer ’245280″’ (bild 8), dem är alltså ’systerbilar’.

Under 1985 så antog Volvo en ny allmän seriebeteckning som började på siffran 5 (tillverkningsår 1985) och siffrorna 01 (serieföljd). Alltså hade Eggenberger Motorsports bilar seriebeteckning 501 & 502 menas Magnum Racings bilar hade seriebeteckning 503 & 504. (Notera dock att detta är ett antagande som gjorts för 1985, detta då man 1986 hade detta seriesystem 1986 (som finns bekräftat)). Och under 1986 så fanns det 601-607 i serieföljd, och som man sett på undersidan av motorhuven/bagagelucka (605-602 – bild 5-6) eller via identifieringsbricka på stötdämpartorn (”2452-”).

Sedan sett till de privata teamen så kunde det ofta vara initialerna på byggaren eller en del av personnummer eller andra siffror som kunde vara av personlig betydelse för ägaren, till exempel Thomas Lindströms (TL Racing AB) första bil som byggdes 1983 kännetecknas som TL2401 (bild 2). Volvo hade även en karosserie (som de sålde) som kännetecknades ’R SPORT 00-’, där detta stansades in på stötdämpartorn (i bild 1 så ser vi ’R SPORT 007’), dessa bilar är dock inte alla tillgodo räknade idag eller hur många som såldes, men vi får anta att det är minst sju stycken!

(Foto credit – 240grupp-A.se© Arkiven, Tony Mårtensson, Warren Heath & Eckart Stuhlmann)

Bilar 1983-1986 (Lista avser bilar med Volvo’s egna chassinummer/identifieringsbricka, bilar fick ibland ny seriebeteckning så kolla alltid på chassinummer ’2452-’)


Byggd av/Ombyggd av Byggår/Ombyggnads år Chassiserie#
R SPORT 001
R SPORT 002
R SPORT 003
R SPORT 004
– (finns idag som Rallycross i Norge!) R SPORT 005
R SPORT 006
Sportpromotion 1983 R SPORT 007
Volvo Service Avdelning 1983 #240A – 245273(?)
TL Racing AB 1984 #240A 401 – 245274(?)
TL Racing AB 1984 #240A 402 – 245275
Magnum Racing 1984 #240A 403 v1 – 245276
Magnum Racing 1984 #240A 403 v2 – 245276
Guy Trigaux Engineering (GTM, Belgien) 1984 #240A 405 – 245277
Guy Trigaux Engineering (GTM, Belgien) 1984 #240A 406 – 245278(?)
Reservchassi? #240A 407 – 245279(?)
Eggenberger Motorsport (Schweiz) 1985 #501245281
Eggenberger Motorsport (Schweiz) 1985 #502245282
Magnum Racing 1985 #503245280
Magnum Racing 1985 #504245279
Ring Auto Sport (RAS Sport, Belgien) 1986 #601245281
Ring Auto Sport (RAS Sport, Belgien) 1986 #602245282
Volvo Motorsport 1986 #603 (240A 401) – 245274
Volvo Motorsport 1986 #604245279
Volvo Motorsport 1986 #605245280
Volvo Motorsport 1986 #606 (240A) – 245273(?)
Volvo Motorsport 1986 #607 
Australian Volvo Dealer Team (AVDT, Australien) 1986 #2428A1168048




Chassi och Utseende


Stag för styvare framvagn och kaross. Övre moment-stag mellan torpedvägg och fjäderbenstorn i motorrum, fjäderbensstag (tvärstag) mellan  fjäderbenstorn (löst eller svetsat fäste i kaross). Moment-stag mellan motorbalk och caster-stag under bil (bild 9-10). Volvo Originaltillbehör, men långt ifrån alla bilar hade dessa moment-stag.

Fjäderbensstag var eftermarknad från exempelvis Rubi eller annat dito. 

(Foto credit – 240grupp-A.se© Arkiven, Jussi Kortesmaki, Jussi Kortesmaki, Teambild.se & Eckart Stuhlmann)





Lås för huv och bagagelucka


Snabblås för att snabbt kunna öppna motorhuven/bagagelucka vid depåstopp – Olika placeringar och varianter. Original låsmekanism togs bort helt.

(Foto credit – 240grupp-A.se© Arkiven)



Framlyktor & Blinkers


Lyktglas i glas eller plast där de i plast endast var en produkt från Volvo Motorsport (bild 1-2) men fanns aldrig i kommersiell handel. Med dessa lyktglas i plast så lyckades man att spara in 1,8 kilo. Hylsa/reflektor bevarades original enligt Grupp-A reglementet. Volvo Original blinkersglas eller klarglas med reflektor (bild 7-8).

USA-framlyktor har förekommit med Amerika-front och framskärmar/glas från 1975 (bild 5) men förekom (mer eller mindre) endast 1983. Detta bortsett från en bil som byggdes så sent som 1986, men anledningen berodde på att detta var en importerad Volvo 242 Turbo från USA.

Fun fact – I Australien så använde man sig av ett Volvo Original tillbehör som var ett skyddsglas i klarplast som täckte både lykta och blinkers (bild 6), varför är oklart!

Torkararmar och torkarmotor för lyktorna togs bort, detta då sånt är onödig vikt och överflödigt inom racing.

(Lyktglaset i plast skall EJ förväxlas med de lyktglaset i från Kanada! (bild 7)).

(Foto credit – 240grupp-A.se© Arkiven, Rolf Öhberg, Lennart Andersson, Rudolf Freid, Oldracephotos.com & Johan Gustafsson)


Strömbrytare och Brandsläckare


Monterat på torpedplåt under ruta på vänster sida (oftast). Magnum Racing hade som ett signum att göra en försänkning i torpedplåten på sina bilar (bild 2), och som var som en säkerhet att inget så som till exempel ett rep skulle kunna fastna runt runt strömbrytare och därmed utlösa den. Detta gör det väldigt lätt att oftast känna igen just en Magnum Volvo!

Brandsläckare monterades inne i kupé och var kopplad till ett sprinklersystem som täckte motorrum, kupé och bagage.

(Foto credit – 240grupp-A.se© Arkiven & Hans-Åke Söderqvist)





Bagagelucka och Snabbtankning


Standard bagagelucka (hål för lås och låsmekanism borttagen) i vanlig plåt eller tunnplåt (precis som med motorhuven och som lätt kunde kännas igen tack vare pressveck på insidan (bild 9 som är på bil 605) med uttagna hål (på ovansida eller i bakkant) för påfyllningsventilerna för bränsle. Snabbsystem med högeffektspumpar och det tog 20 sekunder att tanka full tank (120 liter). Magnum Racing hade också hål placerat mellan baklyktorna (där nummerplåten vanligtvis skulle sitta) något som körde med 1985.

Dämpare för gångjärn för bagagelucka (som var standard) användes ibland menas andra team tog bort dämpare helt och hållet (bild 10) och istället monterade in en arm (som också är synligt i bild 10 men även i bild 7&8) för att hålla bagagelucka uppe.

(Foto credit – 240grupp-A.se© Arkiven & Mark Petch)





Baklyktor


Volvo Original från 1980. Enda bil att använda sig av baklyktor från 1979 var 240A (InfraPaint-bilen), något som senare dock byggdes om för att passa med baklyktor från 1980.

(Foto credit – 240grupp-A.se© Arkiven)

Domkrafter (för depåstopp)


Pneumatisk domkrafter (i rör svetsade i kaross och låstes/justerades via dubbla låsringar) fram och bak. Aktiverades med luft via ett munstycke (ofta placerad på frontplåt under framruta). Två olika dimensioner/storlekar på dessa domkrafter fanns där den större dimensionen (bild 1-2) till exempel krävde 20 bars lufttryck för att lyfta bilen.

Bilderna här under på luftanslutningen är en av de bilarna i RAS teamet 1986 och andra bilden avslöjar hur Magnum Racing placerade sina luftanslutningar, i en nedsänkning i torpedplåten under rutan menas RAS teamet på andra bilden placerade sin rakt på torpedplåten. InfraPaint-bilen från 1983 hade sin luftanslutning innanför tanklocket, vilket även förekom 1984 på de flesta team! Alla bilar hade sedan inte alltid luftdomkrafter. 

(Foto credit – 240grupp-A.se© Arkiven, Rolf Öhberg, Guy Trigaux, Teambild.se, Hans-Åke Söderqvist & Per Stureson)







Vindrutetorkare


Två (som var standard) eller singeltorkare. Olika placeringar av torkararmarna beroende på om bilen var vänster- eller högerstyrd. Standardmotor för torkararmar med värmeskyddsplåt mot turbo. 

(Foto credit – 240grupp-A.se© Arkiven, Per Stureson, Martti Hahl, Robert L. Kvist & Hans-Åke Söderqvist)



error: Content is protected!