Eggenberger Motorsport 1985

(Notera att all text på sidan är skriven i dåtid)
När man väl märkt 1984 att Volvo 240 Turbon var på väg upp, en bil att räkna med bland alla stora lyxbilar så som BMW och Jaguar. Så 1985 så gjorde Volvo klart intresset för två företag om att driva deras Volvostall, Schweiziska Eggenberger Motorsport och Tyska Schnitzer, båda som tävlat med BMW 1984, Eggenberger såg Volvons potential och ville tävla med bilen.

Eggenberger landade tillslut kontraktet att leda Volvos första fabriksstall 1985. Men det fanns villkor och krav från Volvo, ett stort krav var att Thomas och Tage Lindström skulle följa med i teamet. Volvo hade sett fadern och sonens potential, och om inte annat lagt märket till deras enorma kunskap om Volvo 240 Turbon. Eggenberger hade velat hållit teamet Schweiziskt, men Volvo krävde annat, och så blev det. Det blev ett blandat team i form av Thomas Lindström, Italienaren Gianfranco Brancatelli, Belgaren Pierre Dieudonné och (dåvarande) Väst-Tysken Sigi Müller Jr. Man byggde två nya bilar i Eggenbergers lokaler. Det gick fort med för att tiden var knapp mellan det att man fått kontraktet och att man skulle börja tävla!

Man upplevde problem med FISA under säsongen 1985, man ifrågasatte hur det verkligen låg till om Volvo producerat 500st ”Evolution” bilar som, enligt reglementet, var ett krav för att ens få tävla i ETC då. Problemen gick ur världen i vart fall och man fick fortsätta tävla.

Och hur gick det då? Jo Volvo med Eggenberger Motorsport vann sju av fjorton (7/14) tävlingar 1985, där ibland skall även räknas många andra och tredje placeringar i ETC! Man vann alltså ETC serien 1985! En sensation och att man nu insåg att Volvon var verkligen på väg upp i klasserna som den kloss den var.

Men man tävlade även på sina andra ställen i världen och inte bara i Europa med Volvon. Man testade även på att tävla i Japan och i Macau. I Japan på Fuji Speedway, började Brancatelli med att ta Poleposition, och vann gjorde sedan paret Müller/Dieudonné, tilläggas är att Lindström/Brancatelli gick in som andra bil i tävlingen. Vad säger man, skicklighet eller tur? Det förstnämnda är nog det mest korrekta.

Väl i Macau visade, åter igen, Italienaren Brancatelli vad man kan åstadkomma med en Volvo 240, ”Branca” (som Brancatelli kallades vanligtvis) körde hem både Poleposition, snabbaste varv plus att han vann tävlingen också! Thomas Lindström hade inte samma tur, men vad spelade detta för roll med ”Branca” i stallet.

Så man kan säga att Volvon var redo att göra som Napoleon, att ta sig an och erövra världen! Med konceptet Volvo 240 Turbo.


(bild – Team Eggenberger Motorsport i Japan 1985 efter det att man vunnit på Fuji Speedway och bakom står Volvos PR-bil)


Volvo 240 Turbo Grupp-A 1985 – Eggenberger Motorsport.
Motor – Volvo B21ETAL (med vatteninsprutning)
Effekt – 320hk (238kW) @ 6.600rpm / 400Nm @ 4.000-6.000rpm.
Toppfart – Strax över 250km/h beroende på utväxling.
Tekniska bilder
  
 
Chassi – 501

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)
Chassi – 502

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)
Chassi – 240A 401 (endast referensbil & testbil)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

Team Manager
Rudi Eggenberger (A)


Bakgrund

Det tog inte mer än ett par år för Schweizaren Rudi Eggenberger att etablera ett rykte om att vara en expert på biltrimmare och även som team manager i de Europeiska Mästerskapen.

Som en tidigare förare själv så såg han vad som var viktigt för att bygga ett vinnande koncept. Så med båda fötterna på jorden hade Rudi ett enastående sätt att se och bemästra det mesta utan problem, han var inte rädd att få smuts under naglarna. Väl på tävling så uppträder han mer som en stolt fader som är med sin lyckliga familj än som Team Manager. Rudis dedikation och positiva tänkande gör att det är oftast bäst med små ändringar är bättre än att ha ett dussin personer som alla gör samma saker. Nyckeln och konceptet till att vinna bara en tävling eller ett helt mästerskap, är ren effektivitet

Med erfarenheter inom såväl Touring till Hillclimb som förare själv, och dessutom med en stor erfarenhet inom ett brett område av olika bilmärken. Så beslutade sig slutligen Rudi att det var dags att sluta som förare och istället koncentrera sig på trimning av bilarna. Efter att ha etablerat ett bra samarbete med BMW, var och blev Rudi en van person inom de Europeiska Mästerskapen med just BMW. Hans team dominerade i serien och tack vare Rudis arbete så vann man de Europeiska Mästerskapen tre år i rad, 1980, -81 och -82, med förarna Helmut Kelleners och Siegfried Müller Jr., och senare med Umberto Grano i två framgångsrika säsonger.

Nu när man nyligen hade installerat sig i nya lokaler i Lyss, en stad mellan Bern och Biel, och med nästan dörr i dörr med Volvo Schweiz, skulle Team Eggenberger med Rudi spetsen ta upp ett nytt och Svenskt samarbete. Volvos snabba 240 Turbo skulle få möta starkt motstånd från både de starka Rover och BMW teamen och för att inte tala om alla andra etablerade eller nya team som skulle tävla i ETC.

Så under styret av Rudi Eggenberger, skulle Team Volvo Europa verkligen bli internationella, med en biltrimmare (Rudi) och Svenska bilar med förare från Belgien, Tyskland, Italien och Sverige.

Statistik (som team manager)    
År Bil Mästerskap
1985 Volvo 240 Turbo (Eggenberger Motorsport/Europé Volvo Dealer Team) EM i Grupp-A
1984 BMW 635SCi (Eggenberger/BMW Italia) EM i Grupp-A
1983 BMW 635SCi (Eggenberger/BMW Italia) EM i Grupp-A
1982 BMW 582i (Eggenberger/BMW Italia) EM i Grupp-A

Team Koordinator
Hans-Åke Söderqvist

Mekaniker
Rudi Eggenberger

Mekaniker
Tage Lindström

Mekaniker
?

Mekaniker
?

Mekaniker
?

Mekaniker
?

Mekaniker
?

Mekaniker
?

Mekaniker
?

Chassi – 501

Förare
Gianfranco Brancatelli (IT)


Bakgrund

1982 så gjorde denna snabba Italienare en nystart på en andra karriär inom racing som professionell tävlingsförare, då inom Standardvagns Mästerskap. Han visade sig lovande som förare när han förra året gick med i Eggenberger stallet, då han vann två enskilda tävlingar i ETC tillsammans med föraren Helmut Kelleners, då på Nürburgring och på Silverstone. Han var även nära att sluta på andra plats på årets första tävling på Monza och avslutade året med att sluta cirkeln på den mycket eftertraktade BMW Annual Cup.

Före han började med Standardvagns tävlingar, i sin tidiga 30-års ålder hade han gjort sig ett namn i ensitsigs racing. Han hade tränats till mekanisk ingenjör, börjat köra i det Italienska Forumla redan 1973 och vann mästerskapet året därpå. Dryga 12 månader senare kröntes Gianfranco åter igen, fast denna gång i Italienska Formula 3, detta skall ses med hänsyn till att han inte alls hade det så starkt finansiellt som de andra teamen hade och ändå vann han. Så det verkade som att det inte fanns något som kunde stå i vägen för den unga förare, då han slutade på tredje plats i de Europeiska F3 Mästerskapen 1976. Gianfranco bytte upp sig till F2 med teamet Minardi, körandes i en Ralt med den olycksalige Ferrari V6 motorn. Hans resultat blev då allt sämre och sämre och nu blev det allt mer en stor fråga om pengar för kliva längst upp på vinnarpodiet.

Hur som helst, på egen hand i en Lancia Beta Turbo i Le Mans och kämpade sig Brancatelli sig upp till Formula 1. Först i Brittiska Aurora Serien, sedan senare i Grand Prix tävlingar när han blev inblandad i Kauhsen projektet. Detta verkade vara melodin och toppen för en F1 förare men, som sig förutsägbart, klarade han inte av att kvalificera sig i både Spanien och i Belgien. Och utan den starka finansiella delen när han väl var på väg upp i karriären så försvann han på ett ögonblick med.

Tiden gick och Gianfranco Brancatelli funderade över sin framtid som professionell racingförare, och vist nog så valde han att pröva på Standardvagns tävlandet istället i de Europeiska Mästerskapen. Så det råder ingen tvivel om att han kommer att vara den som sticker ut ur Volvo teamet.

Statistik      
År Bil Team Mästerskap
1985 Volvo 240 Turbo Eggenberger Motorsport EM i Grupp-A
1984 BMW 635 CSi Eggenberger Motorsport EM i Grupp-A
1983 Alfa Romeo Alfetta GTV Team Autolodi EM i Grupp-A
1982 Alfa Romeo Alfetta GTV Luigi Racing EM i Grupp-A

Förare
Thomas Lindström


Bakgrund

Efter att ha startat sin karriär med Volvo 240 Turbo, och varit en av de första pionjärerna att tävla med just samma bil i de Europeiska Mästerskapen, befann sig nu plötsligt i den ansvarsfulla platsen som fabriksförare åt Volvo. På grund av Thomas kunskap och faktumet att han var Svensk kunde och skulle visa sig vara värdefullt för det nya Eggenberger Volvostallet 1985.

Född i Norrköping, Sverige, för 32 år sedan, så äger Thomas tillsammans med sin far, Tage, ett företag specialiserat på biltrimning. Så självklart har Thomas alltid varit och haft mekaniker takterna i sig, dels för att han själv skruvat på de bilar han själv tävlat med. Thomas startade sin karriär inom karting 1968, försökte sig på rally 1971 och bytte snabbt sedan till banracing året därpå. Kort därpå 1974 vann Thomas den Svenska Volvo Cupen och vann även senare i Standardvagns Mästerskapen i grupp-A 1977. En kort genomgång av Thomas karriär under 1970-talet, där han alltid var trogen till Volvo. Senare 1983 så vann Thomas de Nordiska Mästerskapen i grupp-A i en Svart Volvo 240 Turbo (Klassiskt för Thomas var att han alltid körde bilar i svart utförande), och året därpå fortsatte han i en ny och starkare bil.

Sett till den internationella nivån för Thomas så började det 1984, då han tävlade i Europeiska Mästerkapen (ETC), det var här han gjorde sig hörd på riktigt. Scenen var på regniga Monza 1984, Thomas bevisade sin skicklighet i Volvon, det som körde Jaguar, BMW och Rover blev oönskat överraskade av Volvons vägegenskaper och kraft. Thomas höll sig för det mesta i fronten resten av säsongen. Så denna Volvoiten var ett självfallet val i val av förare till det nya Eggenberger teamet 1985. Bortsett från Thomas Racing karriär är han gift och stolt fader till två barn.

Statistik      
År Bil Team Mästerskap
1985 Volvo 240 Turbo Eggenberger Motorsport EM-i Grupp-A
1984 Volvo 240 Turbo TL Racing EM-i Grupp-A
1983 Volvo 240 Turbo TL Racing EM-i Grupp-A
1982 VW Golf I GTI TL Racing SM i Grupp-A/Golf Cup

Förare
Sigfried Müller Jr. (D)


Bakgrund

Att vara den yngste föraren i Eggenberger Teamet betyder inte att Sigi Müller har så mycket mer att lära sig från andra förare i de Europeiska Mästerskapen. Han hade redan delat kronan med föraren Kelleners som var hans stallkamrat i BMW-Eggenberger teamet 1980.

Denna endast 28 år gamla snabbe förare från Tyskland lever och bor i Hagen, närliggande till Dortmund, där jobbar han även som elektrisk ingenjör, specialiserad på kommunikation. Racing ligger i blodet i familjen Müller familjen, då hans pappa var en duktig standardvagns förare (han vann själv de Europeiska Mästerskapen 1975) och hans mamma som är en hängiven följeslagare. Siegfreid Müller Jr. började sin racing karriär inom gokart när han fortfarande var tonåring, då 1978, hade han precis slagit en särskild Ayrton Senna Da Silva och slutade på 6:e plats i Världs Mästerskapen i gokart. Sedan bytte han till större fordon på fyra hjul och gav sig in i racing året därpå, där gjorde han debut med Zakspeed och deras Ford Escort i de Europeiska Mästerskapen. Sedan skaffade sig Sigi mer värdefull erfarenhet i en bil med större och mycket kraftigare motor, nämligen i en grupp 5 Lancia Montecarlo Turbo i de Tyska Mästerskapen 1981. Och året därpå blev det BMW M1 och körde då i Grupp C SHS i olika valda Endurance Världs Mästerskap tävlingar.

Efter en väldigt och stor blandning av erfarenhet som förare och i av olika bilar återvände Sigi Müller till ETC igen sent 1983, detta efter ett långt uppehåll från racingen, då han varit spenderat månader å affärernas vägnar i USA. Så 1984 återvände Sigi till Rudi Eggenbergers team och BMW, och även tillsammans med den Schweiziske biltrimmaren bytte han till Volvo året därpå i Grupp-A serien. Och som alla Eggenberger förare är Sigi en gift man och far till två barn.

Statistik      
År Bil Team Mästerskap
1985 Volvo 240 Turbo Eggenberger Motorsport EM-i Grupp-A
1984 BMW 635 CSi Eggenberger Motorsport EM-i Grupp-A
1983 BMW 323i Linder Rennsport EM-i Grupp-A
1982 BMW 323i Eggenberger Motorsport EM-i Grupp-A

Chassi – 502

Förare
Pierre Diuedonné (B)


Bakgrund

Som en mångsidig förare, är Pierre Dieudonné från Belgien utan tvekan en av de mest erfarnaste tävlande i ETC.

Detta är utan tvekan inom denna serie som han gjort sina största framsteg som förare, då han vann ETC-Titeln 1976, och med 10 ETC segrar tillsammans med stallkamraten Jean Xhenceval, då bakom ratten i en Luigi Racing BMW CSL, som Pierre körde fram tills de sena 70-talet. Pierre gick med Tom Walkinshaw Racing (TWR) och vann då de Belgiska Production Mästerskapen åt TWR i en Mazda RX-7 och samma år vann Tom Walkingshaw (TWR’s chef) de prestigefyllda SPA 24-Timmars. Belgaren förblev trogen till TWR teamet när man etablerade det stora Jaguar programmet. Och körde konstant åt det brittiska TWR teamet i giganten Jaguar XJ-S bilen åren 1982 och -83.

Efter tester man utförde med Volvo på vintern, blev denna Belgare smått frestad av den öppnbara potentialen hos Volvo 240 Turbon, och långt före andra insåg det gjorde Pierre draget att tävla med Volvo med Mästaren och Svensken Thomas Lindström. Så efter ett års erfarenhet med det Belgiska Volvo stallet blev Pierre en del av det nya fabriksstallet man format 1985, alltså Eggenbergerstallet. Ett stall som Belgaren sedan tidigare hyst stor respekt för under många års tid.

Gift och med tre barn, lever den 37-årige Pierre Dieudonné i Bryssel, Belgien. Efter det att han tagit examen som mekanisk ingenjör, och med ambitioner och som en duktig förare samt en högt respekterad motorsport journalist. Så inom sin erfarenhet av en rad olika bilar, allt från Formula 3 till Endurance tävlingar. Han har kört i Le Mans med både BMW, Ferrari och Mazda, han har fått möta målflaggan vid fem tillfällen i tävlingen French Classic.

Statistik      
År Bil Team Mästerskap
1985 Volvo 240 Turbo Eggenberger Motorsport EM-i Grupp-A
1984 Volvo 240 Turbo GTM EM-i Grupp-A
1983 Jaguar XJ-S TWR EM-i Grupp-A
1982 Jagua XJ-S/Alfa Romeo Alfetta GTV TWR/Luigi Racing EM-i Grupp-A

Förare
Sigfried Müller Jr. (D)


Bakgrund samma som ovan.


Förare
Carlo Rossi (IT)


Bakgrund

Född 28 oktober 1955 i Italien och är ett mer känt namn inom Formula världen, då främst inom F2 fast har även kört standardvagnsracing och hoppar nu in en snabbis för att assistera Eggenberger teamet under Spa 24-timmars.

Statistik      
År Bil Team Mästerskap
1985 Volvo 240 Turbo Eggenberger Motorsport EM-i Grupp-A
1983 BMW 635 CSi Team Schnitzer Eterna EM-i Grupp-A
1982 Docking-Spitzley DS1 Docking-Spitzley Ltd EM i Formula 2

Förare
Didier Theys (B)


Bakgrund

Didier föddes i Belgien 19 oktober 1956, började som så många andra sin racingkarriär inom Karting, som han även vann 1977. Under 70-talet så var det Formula Ford som gällde för honom och 1978 lånade Didier pengar för att finansiera sin tävla inom Formula Ford och därifrån gick det vidare för Belgaren. Han var framgångsrik inom Formula 2 och 3 under 1980-talet och 1985 så slutade Belgaren som trea i Monaco Formula 3 Gran Prix, hoppar nu in en snabbis för att assistera Eggenberger teamet under Spa 24-timmars.

Statistik      
År Bil Team Mästerskap
1985 Volvo 240 Turbo Eggenberger Motorsport EM i Grupp-A
1984 Martini 002 (Bader-BMW) Martini Racing/ORECA EM i Formula 2
1983 Ralt RT3 (Alfa Romeo) Maurer Motorsport EM i Formula 3
1982 Martini MK37 (Alfa Romeo) Equipe Serge Saulnier EM i Formula 3