Ägare: Familjen till Tommy Andersson ✞ |
Byggd av: Volvos Serviceavdelning – Robert L. Kvist, Göran Sällström ✞, Börje Thor ✞ & Kent Olofsson med flera |
Byggår: 1983 |
Ombyggnation 1986: Volvo Motorsport |
Ombyggnation och Restauration 2000 (för rally): Kim Sevius & Matti Hakala ✞ |
Chassi no#: 606 (240A (#210002) 1983-1985) |
Status: Står tävlingsklar (i rallyutförande) |
1983
(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)
2005
(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)
Tekniska bilder (1983)
Tekniska bilder (1996)
Tekniska bilder (efter renovering 1999-01)
Bakgrund
På Volvos Serviceavdelning så hade man 1982 byggt en Volvo Turbo Cup bil, mest för skojs skull, bland teamet på avdelningen där alla deltog aktivt antingen som förare eller mekaniker eller både och. Detta hade varit ett lyckat projekt och bilen såldes senare till rallycrossåkaren Lars Nyström, som körde med bilen i de Europeiska Mästerskapen i rallycross.
Fortsättningsvis på Serviceavdelningen 1983 så bestämde samma personer sig för att bygga en ny bil, som skulle bli en mer uppgraderad version av Turbo Cup bilen man byggt 1982, men att denna bilen skulle byggas efter Appendix J reglementet (Grupp-A), och skulle fungera som testbil på tävlingar för att på så sätt testa ut nya tävlingsdelar under press. Delar som senare skulle komma att bli tillgängliga för team som skulle tävla i Grupp-A (European Touring Championship – ETC), med en Volvo 240 Turbo.
De som konstruerade och byggde ”projektbil 240A” var Göran Sällström (✞), Robert L. Kvist, Börje Thor (✞) och Kent Olofsson med flera. Även om bilen kallades för ”projektbil 240A” så kom den att bli mer känd som ”InfraPaint-bilen” (eller bara ”IP-bilen”), namnet kom från det företag som lackat bilen, ett företag som då låg i Vänersborg – InfraPaint – Ett företag som kommit på ett nytt sätt att torka färgen snabbare på nylackade bilar, detta med just Infraröd Värme – Därav namnet ”InfraPaint.”
Precis som med Turbo Cup-bilen 1982, så kom InfraPaint-bilen att byggas helt och hållet under ideella förhållanden, det vill alltså säga efter utan lön under kvällar efter arbetstimmar på Serviceavdelningen, och 1983 blev startåret då Volvo först sakteligen smög sig in i Grupp-A (ETC).
(Steg för steg hur InfraPaint-bilen byggdes upp från tom kaross – Här ser vi Robert L. Kvist och Kent Olofsson montera turbo samt grenrör)
Var detta något som bara skett av en ren slump? Nej, inte riktigt. Det fanns mer tankar bakom detta diskreta projekt.
Under säsongen 1983 så körde Robert L. Kvist (bild 1) och Börje Thor (bild 3) IP-bilen, nationellt men också internationellt i ETC, och resultaten hade väl varit blygsamma och man inledde på order av Volvo R-Team (Volvos motorsportavdelning) att testa bilen. Nationellt sett så inleddes det med en avbruten tävling på Anderstorp med Kvist, sedan fick Thor chansen på Falkenberg där han placerades sig på en meriterad 2:a placering. Sen var det Kvist tur igen på Knutstorp, han körde hem en 1:a placering (före två andra Volvobilar), prognosen såg med andra ord lovande ut. Nationellt sett. Men sedan kom ett större test – Den internationella scenen ute i Europa. Första provet blev på Silverstone, England i September -83, där Kvist kvalificerade sig på en mycket meriterande tid – 1.40,53 (andra Volvo team, TL Racing 1.42,54 samt IPS Motorsport 1.43,14)! Pole position den dagen hade kvalificerat sig på 1.39,06 (Rover Vitesse körd av Steve Soper). Åter igen, det såg lovande ut. Dessvärre, efter närmare 100 varv körda, så havererade differentialen (differentialen dreven mer specifikt) för Kvist/Thor (TL Racing samt IPS Motorsport hade även dem brutit av olika orsaker). Fast bestämda så ville Robert L. Kvist och Börje Thor ha revansch med IP-bilen, så man for till Zolder i Belgien. Resultatet var inte önskvärt men man slutförde tävlingen och gick över mållinjen som 23:e bil (TL Racing (15) samt IPS Motorsport (16). Men även om slutresultatet inte varit önskvärt, placeringsmässigt, så hade Kvist/Thor genomfört hela tävlingen på 3,5h, och det var det resultatet man varit ute efter – Att slutföra en internationell tävling för att se om materialet höll, vilket det de facto hade gjort!
Vidare under 1983 så hade flertalet tester utförts i Sverige på Mantorp samt på Zolder i Belgien med IP-bilen, med testförare Robert L. Kvist, Börje Thor och Eje Elgh.
Följande säsong, 1984, blev en spännande sådan. Efter det att Robert L. Kvist hade råkat ut för en olycka på Brno (i dåvarande Tjeckoslovakien) med Luna-Sportpromotion-bilen (240A 403), som blivit totalskrotad och Kvist fick köras till sjukhus, så stod Luna-Sportpromotion-teamet plötsligt utan bil. Lösningen på detta problem blev att man under snabba rapp ringde in Eje Elgh att köra tillsammans med Ulf Granberg (ordinarie förstaförare för Luna-Sportpromotion). Men problemet var inte löst än, men på god väg! IP-bilen, som vid detta tillfälle befann sig på lufttunnel-test i Holland, fick snabbt lastas och express-köras (under natten) till Tjeckoslovakien! Och eftersom Luna-Sportpromotion-teamet inte anmält sig till tävlingen med IP-bilen (men ordinarie bilen var ju oanvändbar!) så blev Granberg tvungen att gå runt till de andra teamen, detta för att be om en underskrift att det var okej att Luna-Sportpromotion-teamet istället körde med IP-bilen. Han fick ett genomgående ’ja’ från övriga team! Något alla, utom TWR, sedan förmodligen ångrade då Granberg och Elgh gick över mållinjen som 4:e bil på Brno! Vidare så blev Brno banan som Volvo Motorsport valde att testa sitt nya WTT-system på, ett system som då ännu inte fanns på någon annan Volvo.
Detta innebar alltså att IP-bilen även faktiskt kom att fungera som reservbil i nödfall 1984 (när bilen inte befann sig på test vill säga), och efter tävlingen på Brno så tävlades IP-bilen endast med igen vid två tillfällen till för att sedan mot slutet av 1984 uteslutande användas på tester. För övrigt så kom Börje Thor (✞) att köra sin sista professionella tävling i IP-bilen, där han körde och vann på Falkenberg, bra avslut på karriären!
(1983 (bild 1-3) så hade man ännu varken Grupp-A vingen eller centrumbult-system utan det kom först 1984 (bild 4-6)
1985 så hade IP-bilen, vad man kan kalla för pensionerats som tävlingsbil, för att endast fungera som testbil för Volvo Motorsport – Vilket från början hade varit IP-bilens ursprungliga syfte. Vidare under 1985 så testade man bland annat för första gången stötdämpare från Öhlins på IP-bilen, vilket i sig faktiskt också var första gången Öhlins testades på ett fyrhjuligt fordon. Man testade också för första gången Volvos nya ETC-system (Electronic Traction Control-system) på IP-bilen 1985 (som finns att se i ett filmklipp längre ned på sidan!), detta kom sedan först att prövas i tävlingssammanhang i slutet av 1986, då på 604-bilen.
(Foton och ett filmklipp från diverse tester 1984/85 där man kan notera Öhlins gasbehållare i bild 4 på fjäderbensstaget samt där man demonstrerar Volvos revolutionerande ETC-System i Trafikmagasinet)
1986 så lackas IP-bilen om exteriört (samt i motorrum) till vit och folierades för att matcha Volvos Dealer Team färger – RAS Sport/Nordica (anledningen till omlackeringen i motorrummet var en brand som inträffat då man utförde tester på Mantorp, ett bränslerör från mängdmätaren hade vibrerat av och fronten på bilen hade då tagit eld efter tre körda varv av föraren Robert L. Kvist). IP-bilen nyttjades oftast under 1986 för PR-relaterade sammanhang för Volvo inför pressen och så vidare.
Det var med just IP-bilen som Johnny Cecotto körde mycket med för att introducera sig och bekanta sig med Volvo 240 Turbo. Under 1986 så hade man även gett IP-bilen ett nytt chassinummer (som tidigare varit #240A) och i följd så blev bilen nr 6, alltså #606.
(Diverse bilder från PR-tester samt ett klipp från italiensk tv 1986)
I slutet av 1986 så tillkännagav Volvo att man nu lämnade racingvärlden som fabrikstall, och IP-bilen skulle egentligen ha skrotats men ställdes istället undan i ett kallt förvaringsutrymme tillsammans med 01A och 605, och där blev bilarna ståendes tills dess att Volvo slog upp sitt nya museum, lett av Gunnar Andersson (tidigare chef för Volvo R-Sport) 1987.
Menas bilarna 01A och 605 blev föremål för det nya museet så såldes IP-bilen till en anställd på Volvo, en göteborgare vid namn Christer Hansson (bild 1, i mustasch), för vad som enligt ryktet sades ha varit en ’symbolisk summa’ (tros ha varit runt 50,000 kr då (omräknat med dagens inflation till cirka 115,000 kr), detta var ett köp som skett med en partner vid namn Veli Packalen ✞ (bild 1, i blå overall). De båda skötte bilen i diverse tävlingar under 1987, bland annat Kemora 500 (bild 3-4) i Finland där Matti Alamäki och Timo Tuumi körde tillsammans och sedan i de Nordiska Mästerskapen på Jylland Ring i Danmark (bild 1), då med Peggen Andersson (bild 1, i mitten) som förare. IP-bilen har fortfarande samma utseende som under 1986, vit med klassiska Nordica-linjerna på sidan av karossen (notera även det nu vita motorrummet).
(IP-bilen i diverse tävlingar under 1987)
IP-bilen säljs sedan till billackeraren Onni Kreivi (✞) i Göteborg, en finsk-svensk som tävlar med bilen i både de Svenska Mästerskapen och de Finska Mästerskapen under två säsonger (1988-89). Onni säljer sedan IP-bilen till två kompisar runt 1990, Kjell Fredlund och Lennart Andersson (i närområdet till Göteborg). Vid köpet så hade det ingått en del trevliga reservdelar, så som en extra motor. Kjell och Lennart äger endast bilen ihop i något år innan Lennart väljer att ta över bilen själv, men innan Lennart hade tagit över bilen själv så hade kompisarna låtit lacka om bilen i vit och röd, precis som Eggenbergers bilar var (Volvos dealer team bilar från 1985). Då användes, den nu gatregistrerade, tävlingsbilen (hör och häpna) att pendla till jobbet i under somrarna, en sträcka på 16 mil om dagen! Som om inte det vad nog så fick äldsta sonen IP-bilen som första övningskörningsbil! Måste känts fränt att som 16-17-åring att få övningsköra i en fullblods Grupp-A Volvo på över 350 hästkrafter!
(Säsongen 1988 då Onni tävlade med bilen i Finland (bild 1) och i Sverige (bild 2) och som bilen såg ut runt 1995 (bild 3) när den blivit gatregistrerad.)
Vid ett tillfälle så var motor-trimmaren Lennart Köhler spekulant på IP-bilen där bilen kördes på motorvägen ner till Köhler, som då hade gått en inspektionsrunda kring bilen och mycket riktigt konstaterat att detta var en riktigt Grupp-A Volvo. Men någon affär blev det aldrig. Efter att Lennart ägt den gamla tävlingsbilen i dryga 6 år (1996) så säljs bilen till en Tony Mårtensson, och där förblir IP-bilen orörd i cirka 3 år innan den sedan säljs till rallykompisen Kim Sevius 1999.
(Aldrig tidigare visade foton på den då något slitna IP-bilen hos Tony Mårtensson i November 1996 med foton tagna av Mathias Johansson)
IP-bilen, en före detta racingbil och sedermera gatbil, var nu i behov av en helrenovering. Dock så fanns alla de viktiga delarna kvar och varken Lennart Andersson eller Tony Mårtensson hade ändrat något på bilen. Kim, som då var plåtslagare (med egen Volvofirma) till yrket och tillika så en perfektionist, valde att byta ut en del ful/dålig plåt på bilen, detta berodde dock inte på att den gamla tävlingsbilen var full av rost, utan endast för att plåten var i väldigt dåligt skick (stora delar av golvet som byttes ut).
Fortsättningsvis så tävlar Kim friskt med bilen på Europas asfaltsrallyn (där bilen blev kallad en kitcar-killer) samt i Sverige under nästan 10 år. Detta med goda resultat att lägga på minnet och på pokalhyllan.
(Aldrig tidigare visade bilder hur IP-bilen såg ut 2000 (bild 1-2) före och efter renovering av Kim Sevius (i grå tröja) och Matti Hakala †)
(Bilder från en lokal tävling där undertecknad befann sig och fotade en milt sagt potent rallybil med Kim Sevius bakom ratten!)
Bilen vilar sedan 2007 hos familjen till en bilsamlare, den nu bortgångne Tommy Andersson. Detta är förövrigt den äldsta utav alla fullblods Grupp-A bilar som än idag existerar, en utav två fabriksbilar byggda av Volvo! Detta just tack vare Kim Sevius.
Text och research av Björn Ohlson©, www.240grupp-A.se©
Tävlingskalender
Fattas det tävlingar så kan detta bero på att bilen antingen inte deltog eller så finns det ej data att tillgodose med. * markerar sista tävlingen för säsongen, enskilda tävlingar markeras ej. ✞ markerar att personen ej längre finns i livet.
År: 1983-1986
Ägare: Volvo R-Team
Serier: Europeiska Mästerskapen i Grupp-A & Svenska Mästerskapen i Grupp-A
Utseende/Livery: InfraPaint
Förare:
Robert L. Kvist |
Börje Thor ✞ |
Ulf Granberg |
Eje Elgh |
Anders Lindberg /TEST |
Johnny Cecotto /TEST |
Thomas Lindström /Public Relations |
Datum | Bana | Förare | Mästerskap |
830619 | Anderstorp Slutresultat – DNF |
Robert L. Kvist | Svenska Mästerskapen i Grupp-A |
830710 | Falkenberg Slutresultat – 2 |
Börje Thor ✞ | Svenska Mästerskapen i Grupp-A |
830807 | Knutstorp Slutresultat – 1 |
Robert L. Kvist | Svenska Mästerskapen i Grupp-A |
1983 | Mantorp |
Robert L. Kvist | TEST – Volvo |
830909 | Silverstone Slutresultat – DNF |
Robert L. Kvist Börje Thor ✞ |
Europeiska Mästerskapen i Grupp-A |
830925 | Zolder Slutresultat – 23 |
Robert L. Kvist Börje Thor ✞ |
Europeiska Mästerskapen i Grupp-A |
840610 | Brno Slutresultat – 4 |
Ulf Granberg Eje Elgh |
Europeiska Mästerskapen i Grupp-A |
840617* | Zeltweg Slutresultat – ? |
Ulf Granberg Robert L. Kvist |
Europeiska Mästerskapen i Grupp-A |
840708 | Falkenberg Slutresultat – 1 |
Börje Thor ✞ | Svenska Mästerskapen i Grupp-A |
1985 | Nogaro |
Ulf Granberg Anders Olofsson ✞ |
TEST – VOLVO |
1985 | Nogaro |
Ulf Granberg Anders Olofsson ✞ |
TEST – VOLVO/ÖHLINS |
1986 | Kemora |
Anders Lindberg Diverse finska testförare |
TEST – PUBLIC RELATIONS (PR) |
1986 | Imola |
Johnny Cecotto |
TEST – VOLVO |
1986 | Nogaro |
Thomas Lindström | TEST – PUBLIC RELATIONS (PR) |
År: 1987
Ägare: Christer Hansson & Veli Packalén ✞ /
Serier: Kemora 500 & Nordiska Mästerskapen i Grupp-A
Utseende/Livery: Nordica/North Racing
Förare:
Matti Alamäki |
Timo Tuumi |
Per-Gunnar Andersson |
Datum | Bana | Förare | Mästerskap |
870718 | Kemora Slutresultat – ? |
Matti Alamäki Timo Tuumi |
Kemora 500 |
870822 | Jyllandring Slutresultat – ? |
Per-Gunnar Andersson | Nordiska Mästerskapen i Grupp-A |
År: 1988-1990
Ägare: Onni Kreivi ✞ /
Serier: Finska & Svenska Mästerskapen i Grupp-A, Nordiska Mästerskapen i Grupp-A & Sturup Raceway Race
Utseende/Livery: Oy Mattolammi AB
Förare:
Onni Kreivi ✞ /
År: 2001-2007
Ägare: Kim Sevius
Serier: Netherland National, Rally Sprint i Backe, Rallysprint
Utseende/Livery:
Förare:
Kim Sevius /Mikael JanssonCo-Driver |
/Susanne Sevius Co-Driver |
/Anita Jansson Co-Driver |
Torbjörn Johansson |
020323 | Van Staveren Zuiderzee Rally Slutresultat – DNF |
Kim Sevius Mikael Jansson Co-Driver |
Netherland National |
020322-23 | Van Staveren Zuiderzee Rallysprint Slutresultat – 4 |
Kim Sevius Mikael Jansson Co-Driver |
Netherland National Rallysprint |
020601-02 |
Paradigit ELE Rally Slutresultat – DNF |
Kim Sevius Mikael Jansson Co-Driver |
Netherland National |
020825 | Gurlitta loppet Slutresultat – 17 |
Kim Sevius Susanne Sevius Co-Driver |
Rally Sprint i Asfalt |
021102 | Conrad Euregio Rally Slutresultat – 9 |
Kim Sevius Mikael Jansson Co-Driver |
Netherland National |
030524-25 |
Paradigit ELE Rally Slutresultat – DNF |
Kim Sevius Mikael Jansson Co-Driver |
Netherland National |
030920 | Maskin & Mätservice Racet Slutresultat – ? |
Kim Sevius ? Co-Driver |
Rally Sprint i Backe |
031101 | Conrad Euregio Rally Slutresultat – DNF (Olycka) |
Kim Sevius Mikael Jansson Co-Driver |
Netherland National |
041010 | Frida-specialen Rallysprint Slutresultat – ? |
Kim Sevius Susanne Sevius Co-Driver |
Rallysprint |
040605-06 |
Paradigit ELE Rally Slutresultat – 22 |
Kim Sevius Mikael Jansson Co-Driver |
Netherland National |
041107 | Conrad Euregio Rally Slutresultat – 11 |
Kim Sevius Anita Jansson Co-Driver |
Nordic West Euro Rally Cup |
050422 | Motorns dag Rallysprint Slutresultat – 1 |
Kim Sevius Susanne Sevius Co-Driver |
Rallysprint |
070423 | Oxspecialen Slutresultat – ? |
Torbjörn Johansson | Rallysprint |