KAROSS

Kaross- & Viktparametrar 


Avancerade karossparametrar (All data är justerbar)


Karosslängd – 4,787 m. (ej förändrad)
Karossbredd – 1,710 m. (ej förändrad)
Hjulbas – 2,650 m. } 2,670 m. med Grupp-A specifikation och Pirelli 245/640×17″ (Speedline 17″x9″) 1986.
Hjulbana fram – 1,430 m. } 1,515 m. med Grupp-A specifikation och Pirelli 245/640×17″ (Speedline 17″x9″) 1986. 
Hjulbana bak – 1,360 mm. } 1,415 m. med Grupp-A specifikation och Pirelli 245/640×17″ (Speedline 17″x9″) 1986. 
Avancerade viktparametrar (All data är justerbar och uträknad med full tank + förare (70 kg) 1986)


Framaxel vikt = 608 kg } 49,5% av totalvikt.
Bakaxel vikt = 621 kg } 50,5% av totalvikt.
Totalvikt 1229 kg.
Torrvikt fram 591 kg.
Torrvikt bak 588 kg.
Total torrvikt 1159 kg.


Karosstyp och Karossmodifieringar


Sammanhängande kaross (Volvo 242 eller 244) som man förstärkt i fogar och skarvar (med svets) för att få en styvare kaross (bild 7). Hjulhus bak breddades 2 tum för att få plats med 8,5-9-tum breda fälgar, detta gjordes genom att värma/knacka ut befintlig plåt (bild 14) och ibland så tog man även bort plåt (bild 15-16) i främre nederkant av bakre hjulhus (noter att detta gjordes inte på många bilar!). Man valsade (breddade) även ut framskärmen för att få bättre svängradie samt plats för större hjul (bild 3-4). De inre skärmkanterna på både bak- och framskärm skar man (oftast) bort för att få plats med bredare hjul men också för att förhindra att de skadade däcken. Onödiga hål och fästen togs bort där hålen lades igen samt hål för midjelister och tröskellist (om det fanns) svetsades igen (bild 9) eller så satte man dekaler (bild 10) på varje enskilt hål (endast för hålen för midjelist). Övriga fästen för skyddsbur svetsades direkt i kaross. Läs mer om detta på Så Byggdes En Grupp-A Volvo. Nytt fäste för framskärm i nederkant som syns i bild 5. 

Kaross, motorhuv, bagagelucka och dörrar syradoppades (bild 8) för att vinna vikt då det var förbjudet enligt Grupp-A reglementet att lätta karossen på annat vis (man fick inte hålborra karossen i avsikt att vinna vikt till exempel) men redan 1984 så hade Volvo Motorsport låtit ta fram motorhuv, bagagelucka, framskärmar och dörrar i lättmetall, från 0,9 mm till 0,6 mm.

I bild 11-12 visar att man byggt om i kaross för att höja upp övre momentstag för ökad väghållning (notera dock att detta endast var tilläggsklassat för Svenskt Grupp-A reglemente!).

(Det har förekommit rykten att man kapade på bort dropplisten och detta stämmer inte! (bild 13) Samt att flertalet Grupp-A bilar skall ha blivit byggda på Evolution karosser, detta stämmer heller inte då alla Evolutionsbilar hade taklucka!)


(bild från Volvo)

(bild från Volvo (illustrering omgjord till 242 av Björn Ohlson))

(bild från Rolf Öhberg)

(bild från Rolf Öhberg)

(bild från Rolf Öhberg)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Warren Heath)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Peter Kroeber)

(bild från Peter Kroeber)

(bild från Karl Buchka)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)


Chassinummer för identifiering av bilar


Nästan varje bil hade ett eget och unikt chassinummer. Fabriksteam har för vana att sätta unika chassinummer på sina bilar, detta för att lättare kunna skilja dem isär av förklarliga skäl.

Men när det kommer till Volvo så har det alltid varit lite spretigare tyvärr, visst har det funnits chassinummer men inga har varit på något sätt ”hugget i sten” som man säger.

Till exempel med Volvos bilar från 1984 så har man endast påträffat att två bilar (som finns bekräftat med bild) som har ett påvisat chassinummer för identifiering. Man känner ju till serietillverkningen men övriga identifieringar har fått gjort utifrån bilens utseende samt saker som kan göra bilen i sig unik, saker man kan kolla på är hur många torkararmar som fanns monterat (uttag för), placering av spakar för el- samt brandsläckare, huvlås eller placering av dekaler med mera. Alla Volvos bilar från 1984 hade ett unikt chassinummer på chassibrickan på dämpartornet som alltid inleddes med ”2452”, och till exempel så hade 605 (som står på Volvos museum i Göteborg) ”245279” och 604 (som Peggen Andersson idag äger) har ”245280” (bild 8).

Under 1985 så antog Volvo en ny seriebeteckning som började på siffran 5 som stod för tillverkningsår 1985 och sedan siffrorna 01 som då stod för i vilken ordning bilen byggts. Så de bilarna som Eggenberger Motorsport byggt 1985 hade alltså seriebeteckning 501-502. Ett antagande jag sedan själv har gjort är att Magnum Racings båda bilar då kan kännetecknas som 503-504 då inget annat kan bekräftas eller dementeras i fråga.

Man fortsatte i samma ordning 1986, då blev det istället siffran 6 i början följt av 01, 02 osv. Och under 1986 så fanns det 601-607 i serieföljd, och som man sett på undersidan av motorhuven på bilarna 605-606 (bild 7).

På somliga bilar behöll man istället den chassibricka som kom med bilen från fabrik (bild 8). Sedan sett till de privata stallen så kunde det oftast vara initialerna på byggaren samt en del av personnummer eller andra siffror som kunde vara av en personlig betydelse. Thomas Lindströms (TL Racing AB) första bil som byggdes 1983 kännetecknas som TL2401 (bild 2).

Sedan fanns det de som stansade in chassinumret direkt på kaross, vanligtvis så satt det på dämpartornet (bild 1) eller på a-stolpe där chassinummer vanligtvis satt.

Bilar 1983-1986
(Lista avser endast bilar med Volvo’s egna chassinummer och ej privata diton)
Byggd av Byggår Chassiserie#
Volvo Service Avdelning 1983 #240A 
TL Racing AB 1984 #240A 401  
TL Racing AB 1984 #240A 402 (245275)
Magnum Racing 1984 #240A 403 #1 (245276)
Magnum Racing 1984 #240A 403 #2 (245276)
Guy Trigaux Engineering (GTM, Belgien) 1984 #240A 405
Guy Trigaux Engineering (GTM, Belgien) 1984 #240A 406
Reservchassi (oanvänt?) #240A 407
Eggenberger Motorsport (Schweiz) 1985 #501 (245281)
Eggenberger Motorsport (Schweiz) 1985 #502 (245282)
Magnum Racing 1985 #503 (245280)
Magnum Racing 1985 #504 (245279)
Ring Auto Sport (RAS Sport, Belgien) 1986 #601 (245281)
Ring Auto Sport (RAS Sport, Belgien) 1986 #602 (245282)
Volvo Motorsport 1986 #603 (240A 401)
Volvo Motorsport 1986 #604 (245279)
Volvo Motorsport 1986 #605 (245280)
Volvo Motorsport 1986 #606 (240A)
Volvo Motorsport 1986 #607
Australian Volvo Dealer Team (AVDT, Australien) 1986 #2428A1168048

(bild från Tony Mårtensson)

(bild från Warren Heath)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Eckart Stuhlmann)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)


Chassi och Utseende


Stag för styvare framvagn och kaross. Övre momentstag monterades mellan torpedvägg och fjäderbenstorn i motorrummet, fjäderbensstag monterades på fjäderbenstornen (löst eller svetsat fäste i kaross) och undre momentstag monterades mellan motorbalk och casterstag under bilen (bild 9-10). Detta var Volvo Originaltillbehör, men långt ifrån alla bilar hade dessa momentstag eller vanligtvis så användes bara det undre momentstaget.

Fjäderbestaget var eftermarknadsdelar från exempelvis Rubi eller annat dito. 


(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Peter Kroeber)

(bild från Eckart Stuhlmann)

(bild från Teambild.se)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Jussi Kortesmaki)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

 

Lås för huv och bagagelucka


Snabblås med sprintar för att snabbt kunna öppna motorhuven/bagagelucka vid depåstopp, placerades oftast i varje hörn på motorhuven samt mellan baklyktorna på bagageluckan. Original låsmekanism togs bort helt. Det fanns olika varianter av huvlås.


(bild från 240grupp-A.se Arkiven)
 
(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)
 
(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)
 


Framlyktor & Blinkers


Lyktglas i glas eller plast där de i plast var en produkt ifrån Volvo Motorsport (bild 1 – i samma gjutning och modell som originalglasen, med detta så lyckades man att spara in 1,8 kg). Hylsa och reflektor skulle bevaras original enligt Grupp-A reglementet. Volvo Original blinkersglas med orange glas eller klar glas del med reflektor.

USA-lyktor har förekommit med Amerika-front och framskärmar/glas från 1975 (bild 5). I Australien så använde man sig av ett Volvo Original tillbehör som var ett skyddsglas i klarplast som täckte både lykta och blinkers (bild 6). Torkararmar och torkarmotor för lyktorna togs bort.

Lyktglaset i plast skall alltså ej förväxlas med Canada-modellen! (bild 7).


(bild från Tommy Brink)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Rolf Öhberg)

(bild från Rudolf Freid)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Oldracephotos.com)

(bild från Johan Gustafsson)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)


Grill


Modifierad standard GLT-grill i plast (1980) med bortslipade flänsar, precis som bild 1-2 visar. Alla team gjorde dock inte detta. Åter igen de första bilarna hade den gamla GLT-fronten (1975-79). Detta var dock inget som alla team gjorde.


(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Per Stureson)

(bild från Per Stureson)


Strömbrytare och Brandsläckare


Mestadels monterat på torpedplåt under ruta på vänster sida. Olika varianter fanns och Magnum Racing hade lite som ett signum att göra en försänkning i torpedplåten på sina bilar (bild 2), och som var som en säkerhet att inget så som till exempel ett rep skulle kunna fastna runt runt strömbrytare och därmed utlösa den. Detta gör det väldigt lätt att oftast känna igen just en Magnum Volvo! Brandsläckare monterades inne i kupé och var kopplad till ett sprinklersystem som täckte motorrum, kupé och bagage.


(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Hans-Åke Söderqvist)

(bild från Hans-Åke Söderqvist)

(bild från Hans-Åke Söderqvist)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)
 


Bagagelucka och Snabbtankning


Standard bagagelucka (oftast med igenlagt hål för lås och låsmekanism borttagen) i vanlig plåt eller tunnplåt (precis som med motorhuven och som lätt kunde kännas igen tack vare pressveck på insidan som syns i bild 9 som är på bil 605) med uttagna hål (på ovansida eller i bakkant) för påfyllningsventilerna för bränslet. Snabbsystem med högeffektspumpar och det tog 20 sekunder att tanka full tank.

Utseende och konstruktion skiljde sig från bil till bil som sagt, även placeringen av de uttagna hålen, och på en och annan bil har hålet placerats mellan baklyktorna (där nummerplåten vanligtvis skulle sitta) något som Magnum Racing körde med 1985.

Vissa team använde sig av dämpare för gångjärnen för bagageluckan (som var standard från fabrik), menas andra team tog bort dämparen helt och hållet (bild 10) och istället monterade in en arm (som också är synligt i bild 10 men även i bild 7&8).


(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Mark Petch)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)


Baklyktor


Volvo Original från 1980. Enda bilen att använda sig av baklyktorna från 1979 var 240A (Infra Paint-bilen), något som senare dock byggdes om.


(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)


Lyftanordningar 


Pneumatisk domkrafter (monterade i rör svetsade i kaross och låstes/justerades via dubbla låsringar) fram och bak för användande vid depåstopp. Aktiverades med luft via ett munstycke (ofta placerad på frontplåt under framruta). Det fanns två olika dimensioner/storlekar på dessa domkrafter där den större dimensionen (bild 1-2) till exempel krävde 20 bars lufttryck för att lyfta bilen.

Bilderna här under på luftanslutningen är en av de bilarna i RAS teamet 1986 och andra bilden avslöjar hur Magnum Racing placerade sina luftanslutningar, i en nedsänkning i torpedplåten under rutan menas RAS teamet på andra bilden placerade sin rak på torpedplåten. Infra Paint Volvon från 1983 hade sin luftanslutning innanför tanklocket, vilket även förekom 1984 på de flesta team! Alla bilar hade sedan inte alltid luftdomkrafter. 


(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Guy Trigaux)

(bild från Rolf Öhberg)

(bild från Rolf Öhberg)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Teambild.se)

(bild från Hans-Åke Söderqvist)

(bild från Hans-Åke Söderqvist)

(bild från Per Stureson)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)


Vindrutetorkare


Två (som var standard) eller singeltorkare. Olika placeringar av torkararmarna beroende på om bilen var vänster- eller högerstyrd. Standardmotor för torkararmar med värmeskyddsplåt mot turbo.  


(bild från Per Stureson)

(bild från Martti Hahl)

(bild från Robert L. Kvist)

(bild från Hans-Åke Söderqvist)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)


Dörrar och backspeglar


Standard Volvo 242- eller 244-dörrar beroende på kaross. Fick ej modifieras eller lättas och armatur för att öppna dörren (låskolv bevarades för syns skull oftast men all låsmekanism var borttagen) och fönsterhiss/vev (som dessvärre inte finns med i bild 2) skulle finnas på plats samt funka att veva upp och ned (elhissar ej tillåtet och kunde anses onödiga dessutom från ett viktmässigt perspektiv).

Standard backspeglar från 1975 (bild 15) eller 1980 (bild 3-4) alternativt elspeglar (bild 5-6) eller av eget val, och som bilderna nedan visar så fanns det en bred variation av backspeglar! Mark Petch Motorsport (bil 405) körde endast med en backspegel 1986, då på förarsidan. 


(bild från okänd)

(bild från ”Manne”)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven) 

(bild från 240grupp-A.se Arkiven) 

(bild från 240grupp-A.se Arkiven) 

(bild från 240grupp-A.se Arkiven) 

(bild från Ulf Granberg) 

(bild från Ulf Granberg) 

(bild från 240grupp-A.se Arkiven) 

(bild från 240grupp-A.se Arkiven) 

(bild från Per Stureson) 

(bild från Per Stureson) 

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)  

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)  

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)


Rutor


Standard fram- och bakruta menas det fanns tunnare specialrutor för dörrar och sidorutorna (exempelvis Sunex M2 AS2). Alla bilar hade sedan inte alltid dessa. Fram- och bakruta limmades med eller utan gummilist (bild 3-4) där bilen blev lite mer aerodynamisk utan gummilist.

IPS Motorsport var unika med sina bilar (IPS183 & IPS185) och hade skruvade säkerhetsklipps i aluminium i över- och underkant av framrutan, något som gör det väldigt lätt att känna igen just deras två bilar. 


(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Koen Van Brusselen) 

(bild från Koen Van Brusselen)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se Arkiven)

(bild från Peter Kroeber) 

(bild från Per Stureson) 
error: Content is protected!!