KAROSS

Kaross- & Viktparametrar 


Avancerade karossparametrar (All data är justerbar)


Karosslängd – 4,787 m. (ej förändrad)
Karossbredd – 1,710 m. (ej förändrad)
Hjulbas – 2,650 m. } 2,670 m med Grupp-A specifikation och Pirelli 245/640×17″ (Speedline 17″x9″) 1986.
Hjulbana fram – 1,430 m. } 1,515 m. med Grupp-A specifikation och Pirelli 245/640×17″ (Speedline 17″x9″) 1986. 
Hjulbana bak – 1,360 mm. } 1,415 m. med Grupp-A specifikation och Pirelli 245/640×17″ (Speedline 17″x9″) 1986. 
Avancerade viktparametrar (All data är justerbar och uträknad med full tank + förare (70 kg) 1986)


Framaxel vikt = 608 kg } 49,5% av totalvikt.
Bakaxel vikt = 621 kg } 50,5% av totalvikt.
Totalvikt 1229 kg.
Torrvikt fram 591 kg.
Torrvikt bak 588 kg.
Total torrvikt 1179 kg.


Karosstyp och Karossmodifieringar


Sammanhängande kaross (Volvo 242 eller 244) – Svetsförstärkt i fogar och skarvar för en styvare kaross (bild 7). Hjulhus bak breddades 2 tum för att få plats med 8,5-9-tum breda fälgar (bild 14), viss plåt avlägsnades (beroende på team) i även i hjulhus (bild 15-16). Framskärmen breddades (valsades ut) för att få bättre svängradie samt plats för större hjul (bild 3-4). Inre skärmkanter (bak- och framskärm) avlägsnades oftast för att förhindra att skada däck. Nytt och mindre fäste för framskärm i nederkant (bild 5).

Onödiga hål (för midjelister eller tröskellist – bild 9) och fästen togs bort (hål svetsades igen). Svetsades ej hål för midjelister så sattes vanligtvis dekaler (bild 10) för varje enskilt hål. Övriga fästen för skydds-bur svetsades direkt i kaross. Läs mer om detta på Så Byggdes En Grupp-A Volvo.

Kaross, motorhuv, bagagelucka och dörrar syradoppades ofta för att vinna vikt. Grupp-A reglementet förbjöd dock att lätta kaross och man fick inte borra i kaross heller i avsikt att vinna vikt men 1984 så hade Volvo Motorsport dock redan låtit tillverka motorhuv, bagagelucka, framskärmar och dörrar i lättmetall (0,9 mm – 0,6 mm).

I bild 11-12 visar att man byggt om i kaross för att höja upp övre momentstag för ökad väghållning (Notera dock att detta endast var tilläggsklassat för Svenskt Grupp-A reglemente!).

(Rykten har förekommit att man skar bort dropplist (ovanför dörr) och detta stämmer inte! (bild 13). Även rykten om att flertalet Grupp-A bilar skall ha blivit byggda på Evolution karosser, detta stämmer alltså inte heller då alla Evolutionsbilar hade taklucka!)


(bild från Volvo)

(bild från Volvo (illustrering omgjord till 242 av Björn Ohlson))

(bild från Rolf Öhberg)

(bild från Rolf Öhberg)

(bild från Rolf Öhberg)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från Warren Heath)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från Peter Kroeber)

(bild från Peter Kroeber)

(bild från Karl Buchka)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)


Chassinummer för identifiering av bilar


Volvos bilar från 1984 så har man endast påträffat att tre bilar (som finns bekräftat med underlag) som har ett påvisat chassinummer för identifiering, antingen stansat i kaross (bild 7) eller via identifieringsbricka på stötdämpartorn (bild 8). Man känner ju till serietillverkningen men övriga identifieringar har avgjorts utifrån detaljer som kan göra bilen i sig unik. Vanliga detaljer man kan kolla på är: Antal torkararmar som fanns monterat (eller uttag för), placering av reglage för strömbrytare och brandsläckare, huvlås samt placering av dekaler med mera.

Alla Volvos bilar från 1984 hade ett unikt chassinummer på chassibrickan på dämpartornet som alltid inleddes med ”2452-”, och till exempel så hade 605 (som står på Volvos museum i Göteborg, Sverige) chassinummer ’245279’ menas 604 (som Peggen Andersson idag äger) har chassinummer ’245280″’ (bild 8), dem är alltså ’systerbilar’.

Under 1985 så antog Volvo en ny allmän seriebeteckning som började på siffran 5 (tillverkningsår 1985) och siffrorna 01 (serieföljd). Alltså hade Eggenberger Motorsports bilar seriebeteckning 501 & 502 menas Magnum Racings bilar hade seriebeteckning 503 & 504. (Notera dock att detta är ett antagande som gjorts för 1985, detta då man 1986 hade detta seriesystem 1986 (som finns bekräftat)). Och under 1986 så fanns det 601-607 i serieföljd, och som man sett på undersidan av motorhuven/bagagelucka (605-602 – bild 5-6) eller via identifieringsbricka på stötdämpartorn (”2452-”).

Sedan sett till de privata teamen så kunde det ofta vara initialerna på byggaren eller en del av personnummer eller andra siffror som kunde vara av personlig betydelse för ägaren, till exempel Thomas Lindströms (TL Racing AB) första bil som byggdes 1983 kännetecknas som TL2401 (bild 2). Volvo hade även en karosserie (som de sålde) som kännetecknades ’R SPORT 00-’, där detta stansades in på stötdämpartorn (i bild 1 så ser vi ’R SPORT 007’), dessa bilar är dock inte alla tillgodo räknade idag eller hur många som såldes, men vi får anta att det är minst sju stycken!

Bilar 1983-1986
(Lista avser bilar med Volvo’s egna chassinummer/identifieringsbricka, bilar fick ibland ny seriebeteckning så kolla alltid på chassinummer ’2452-’)
Byggd av/Ombyggd av
Byggår/Ombyggnads år
Chassiserie#
R SPORT 001
R SPORT 002
R SPORT 003
R SPORT 004
– (finns idag som Rallycross i Norge!) R SPORT 005
R SPORT 006
Sportpromotion 1983 R SPORT 007
Volvo Service Avdelning 1983 #240A – 245273(?)
TL Racing AB 1984 #240A 401 – 245274(?)
TL Racing AB 1984 #240A 402 – 245275
Magnum Racing 1984 #240A 403 v1245276
Magnum Racing 1984 #240A 403 v2245276
Guy Trigaux Engineering (GTM, Belgien) 1984 #240A 405 – 245277(?)
Guy Trigaux Engineering (GTM, Belgien) 1984 #240A 406 – 245278(?)
Reservchassi? #240A 407 – 245279(?)
Eggenberger Motorsport (Schweiz) 1985 #501 – 245281
Eggenberger Motorsport (Schweiz) 1985 #502 – 245282
Magnum Racing 1985 #503 – 245280
Magnum Racing 1985 #504 – 245279
Ring Auto Sport (RAS Sport, Belgien) 1986 #601 – 245281
Ring Auto Sport (RAS Sport, Belgien) 1986 #602 – 245282
Volvo Motorsport 1986 #603 (240A 401) – 245274
Volvo Motorsport 1986 #604 – 245279
Volvo Motorsport 1986 #605 – 245280
Volvo Motorsport 1986 #606 (240A) – 245273(?)
Volvo Motorsport 1986 #607 
Australian Volvo Dealer Team (AVDT, Australien) 1986 #2428A1168048

(bild från Tony Mårtensson)

(bild från Warren Heath)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från Eckart Stuhlmann)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)


Chassi och Utseende


Stag för styvare framvagn och kaross. Övre momentstag mellan torpedvägg och fjäderbenstorn i motorrum, fjäderbensstag (tvärstag) mellan  fjäderbenstorn (löst eller svetsat fäste i kaross). Momentstag mellan motorbalk och casterstag under bil (bild 9-10). Volvo Originaltillbehör, men långt ifrån alla bilar hade dessa momentstag.

Fjäderbensstag var eftermarknad från exempelvis Rubi eller annat dito. 


(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från Peter Kroeber)

(bild från Eckart Stuhlmann)

(bild från Teambild.se)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från Jussi Kortesmaki)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

 

Lås för huv och bagagelucka


Snabblås för att snabbt kunna öppna motorhuven/bagagelucka vid depåstopp – Olika placeringar och varianter. Original låsmekanism togs bort helt.


(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)
 
(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)
 
(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)
 


Framlyktor & Blinkers


Lyktglas i glas eller plast där de i plast endast var en produkt från Volvo Motorsport (bild 1-2) men fanns aldrig i kommersiell handel. Med dessa lyktglas i plast så lyckades man att spara in 1,8 kilo. Hylsa/reflektor bevarades original enligt Grupp-A reglementet. Volvo Original blinkersglas eller klarglas med reflektor (bild 7-8).

USA-framlyktor har förekommit med Amerika-front och framskärmar/glas från 1975 (bild 5) men förekom (mer eller mindre) endast 1983. Detta bortsett från en bil som byggdes så sent som 1986, men anledningen berodde på att detta var en importerad Volvo 242 Turbo från USA.

Fun fact – I Australien så använde man sig av ett Volvo Original tillbehör som var ett skyddsglas i klarplast som täckte både lykta och blinkers (bild 6), varför är oklart!

Torkararmar och torkarmotor för lyktorna togs bort, detta då sånt är onödig vikt och överflödigt inom racing.

(Lyktglaset i plast skall EJ förväxlas med de lyktglaset i från Kanada! (bild 7)).


(bild från Lennart Andersson)

(bild från Lennart Andersson)

(bild från Rolf Öhberg)

(bild från Rudolf Freid)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från Oldracephotos.com)

(bild från Johan Gustafsson)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

 

Strömbrytare och Brandsläckare


Monterat på torpedplåt under ruta på vänster sida (oftast). Magnum Racing hade som ett signum att göra en försänkning i torpedplåten på sina bilar (bild 2), och som var som en säkerhet att inget så som till exempel ett rep skulle kunna fastna runt runt strömbrytare och därmed utlösa den. Detta gör det väldigt lätt att oftast känna igen just en Magnum Volvo!

Brandsläckare monterades inne i kupé och var kopplad till ett sprinklersystem som täckte motorrum, kupé och bagage.


(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från Hans-Åke Söderqvist)

(bild från Hans-Åke Söderqvist)

(bild från Hans-Åke Söderqvist)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)
 


Bagagelucka och Snabbtankning


Standard bagagelucka (hål för lås och låsmekanism borttagen) i vanlig plåt eller tunnplåt (precis som med motorhuven och som lätt kunde kännas igen tack vare pressveck på insidan (bild 9 som är på bil 605) med uttagna hål (på ovansida eller i bakkant) för påfyllningsventilerna för bränsle. Snabbsystem med högeffektspumpar och det tog 20 sekunder att tanka full tank (120 liter). Magnum Racing hade också hål placerat mellan baklyktorna (där nummerplåten vanligtvis skulle sitta) något som körde med 1985.

Dämpare för gångjärn för bagagelucka (som var standard) användes ibland menas andra team tog bort dämpare helt och hållet (bild 10) och istället monterade in en arm (som också är synligt i bild 10 men även i bild 7&8) för att hålla bagagelucka uppe.


(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från Mark Petch)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)


Baklyktor


Volvo Original från 1980. Enda bil att använda sig av baklyktor från 1979 var 240A (InfraPaint-bilen), något som senare dock byggdes om för att passa med baklyktor från 1980.


(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)


Lyftanordningar (för depåstopp)


Pneumatisk domkrafter (i rör svetsade i kaross och låstes/justerades via dubbla låsringar) fram och bak. Aktiverades med luft via ett munstycke (ofta placerad på frontplåt under framruta). Två olika dimensioner/storlekar på dessa domkrafter fanns där den större dimensionen (bild 1-2) till exempel krävde 20 bars lufttryck för att lyfta bilen.

Bilderna här under på luftanslutningen är en av de bilarna i RAS teamet 1986 och andra bilden avslöjar hur Magnum Racing placerade sina luftanslutningar, i en nedsänkning i torpedplåten under rutan menas RAS teamet på andra bilden placerade sin rakt på torpedplåten. InfraPaint-bilen från 1983 hade sin luftanslutning innanför tanklocket, vilket även förekom 1984 på de flesta team! Alla bilar hade sedan inte alltid luftdomkrafter. 


(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från Guy Trigaux)

(bild från Rolf Öhberg)

(bild från Rolf Öhberg)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från Teambild.se)

(bild från Hans-Åke Söderqvist)

(bild från Hans-Åke Söderqvist)

(bild från Per Stureson)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)


Vindrutetorkare


Två (som var standard) eller singeltorkare. Olika placeringar av torkararmarna beroende på om bilen var vänster- eller högerstyrd. Standardmotor för torkararmar med värmeskyddsplåt mot turbo.  


(bild från Per Stureson)

(bild från Martti Hahl)

(bild från Robert L. Kvist)

(bild från Hans-Åke Söderqvist)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)


Dörrar och backspeglar


Standard Volvo 242- eller 244-dörrar beroende på kaross. Fick ej modifieras eller lättas och armatur för att öppna dörren (låskolv och låsmekanism bevarades) och fönsterhiss/vev (som dessvärre inte finns med i bild 2) skulle finnas på plats samt funka att veva upp och ned (elhissar ej tillåtet och kunde anses onödiga dessutom från ett viktmässigt perspektiv).

Standard backspeglar från 1975 (bild 15) eller 1980 (bild 3-4) alternativt elspeglar (bild 5-6) eller av eget val, och som bilderna nedan visar så fanns det en bred variation av backspeglar! Mark Petch Motorsport (bil 405) körde endast med en backspegel 1986, då på förarsidan, vilket vad väldigt unikt!


(bild från okänd)

(bild från ”Manne”)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven) 

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven) 

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven) 

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven) 

(bild från Ulf Granberg) 

(bild från Ulf Granberg) 

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven) 

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven) 

(bild från Per Stureson) 

(bild från Per Stureson) 

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)  

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)  

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från Mark Petch)


Rutor


Standard fram- och bakruta menas det fanns tunnare specialrutor för dörrar och sidorutorna (exempelvis Sunex M2 AS2). Alla bilar hade sedan inte alltid dessa. Fram- och bakruta limmades med eller utan gummilist (bild 3-4) där bilen blev ’lite mer’ aerodynamisk utan gummilist.

IPS Motorsport var unika med sina bilar (IPS183 & IPS185) och hade skruvade säkerhetsklipps i aluminium i över- och underkant av framrutan, något som gör det väldigt lätt att känna igen just deras två bilar. 


(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från Koen Van Brusselen) 

(bild från Koen Van Brusselen)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från 240grupp-A.se© Arkiven)

(bild från Peter Kroeber) 

(bild från Per Stureson) 
error: Content is protected!